Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever förskolans utomhusmiljö under vintern som en plats för undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där två olika metoder för att samla in data har använts, semistrukturerade intervjuer och gåturer. Resultatet visar på olika arbetssätt och innehåll som vintern med dess förutsättningar möjliggör för samt vilka hinder som finns för att genomföra undervisning utomhus på vintern. Klibbsnö och kyla ses som stora möjligheterför undervisning. Utmaningar som resultatet visar är när det kommer stora mängder snö och när det är så kallt att det inte går att vara ute, då blir kylan istället ett hinder. Studiensresultat analyseras utifrån ett didaktiskt perspektiv där samverkan mellan de didaktiska dimensionerna och platsens betydelse för undervisningen synliggörs.

Rapporten innefattar hur en funktionsprototyp till ett vinterhjälpmedel för en rollatorutvecklats. Alla de väsentliga stegen i utformningen beskrivs grundligt, från det att idéerkläcks tills dess att prototypen är klar för tillverkning. Utifrån en idé om ett vinterhjälpmedelhar arbetet fortlöpt till en prototyp bestående av en konstruktion med skidor som enkeltmonteras på rollatorn. Arbetet berör ergonomiska analyser på användande av prototypen samtdimensionering.Stor vikt under utvecklandet har lagts vid människan och hennes funktion för att få en produktanpassad efter rörelseapparatens förmågor och begränsningar.En nyhetsgranskning över produkten har utförts där utfallet var positivt, vilket innebär attprodukten nu är i ett läge där en patentansökan planeras.Produkten lämnar utrymme för vidareutveckling. / The report describes how a functional prototype of a winter aid for a rollator is developed.The essential steps of the design are described in detail, from brainstorming the ideas to theprototype being ready for production. Based on the idea of a winter aid of some sort the workhas proceeded to a prototype consisting of a design with skis that are easily mounted on therollator. The report describes the ergonomic aspects, the analysis conducted on the prototypeand strength of materials.Emphasis during development has been on the man and his function in order to get a productadapted to the musculoskeletal system's limitations and capabilities.A news review of the product has been performed where the outcome was positive, meaningthat the product is now in a situation where a patent application is being planned.The product leaves room for further development.

During December-April in 2016/2017, five wetlands in near proximity to the city of Halmstad and four stretches along the stream Trönningeån were investigated regarding their use by birds during winter and spring. At one of the wetlands it was investigated whether non-entry rules are set accordingly to the breeding period. Furthermore, the recreational values of two of the wetlands were calculated. The five wetlands were used by a total of 37 species during the months December-April and they were occupied by mainly the same bird species with a few exceptions, showing some differences in numbers of individuals and species composition depending on wetland. The wetlands seemed to be of importance for a few wintering species as there were at least 12 species and 190 individuals at the near-coastal wetland Trönninge ängar during months December-February. The inland wetland Stjärnarps norra våtmark attracted 6 species and a surprising amount of 153 individuals during the same period. Especially the near-coastal wetlands also created for bird purposes (Trönninge ängar and Larssons våtmark) served as very important spots for migrating birds and were visited by a large number of species and attracted 1531 and 1314 individuals between months March-April. The no-entry rules regarding Trönninge ängar seemed to be up-to-date in terms of when the birds show signs of breeding. The recreational value was calculated to be almost three times higher for Trönninge ängar than for Larssons våtmark. The turnover rate for the birds in two of the wetlands showed some differences and/or patterns regarding how and when different bird species use the wetlands. / Under månaderna december-april 2016/2017 inventerades fem våtmarker nära Halmstad för att få information angående hur fåglar använder dessa våtmarker under vintermånaderna och våren samt undersöktes fyra åsträckor av Trönningeån med avseende på hur dessa används av vissa vadare vintertid. En av våtmarkerna undersöktes angående huruvida datumen för tillträdesförbud stämde överens med fåglarnas häckningstider och dessutom undersöktes rekreationsvärdet för två våtmarker. Totalt använde 37 olika arter våtmarkerna under perioden december-april och de användes huvudsakligen av samma arter med vissa undantag. Det fanns även vissa skillnader i antalet individer samt variationer i artsammansättning beroende på våtmark. Våtmarkerna verkade ha betydelse för ett antal övervintrande fåglar då den kustnära våtmarken Trönninge ängar besöktes av åtminstone 12 arter och 190 individer. Inlandsvåtmarken Stjärnarps norra våtmark besöktes av 6 arter och ett oväntat stort antal på 153 individer. Särskilt våtmarkerna närmast kusten som dessutom är fågelvåtmarker (Trönninge ängar och Larssons våtmark) spelade en viktig roll för flyttfåglar då de användes av totalt 1531 respektive 1314 individer under perioden mars-april. Tiderna för tillträdesförbud gällande Trönninge ängar verkade vara aktuella ännu i relation till när fåglar i våtmarken uppvisar tecken på häckning. Det uträknade rekreationsvärdet visade sig vara nästan tre gånger högre för Trönninge ängar än för Larssons våtmark. Undersökningen angående hur och när olika fågelarter använder två av våtmarkerna visade på att det finns vissa skillnader mellan hur och när olika fågelarter utnyttjar dem.

För att främja hållbar utveckling är regeringens strategi att ha tillgängliga stadsmiljöer där hållbara transporter prioriteras. Det kräver en god samhällsplanering och transportsystemets uppbyggnad får en väsentlig uppgift att substituera bilanvändandet mot miljövänligare alternativ. Transportslagen måste komplettera och samverka med varandra vilket ställer krav på bytespunkternas placering och utformning. En betydelsefull bytespunkt för samverkan mellan regional- och lokaltrafik är resecentrumet. Denna forskningsstudie syftar därför till att undersöka vad som utgör attraktiva resecentrum till stöd för ett hållbart resande och hur dessa kriterier kan tillämpas vid utformning av ett resecentrum i Luleå.  Arbetet började med en litteraturstudie vilket beskriver det kollektiva resandet, olika planeringsprinciper och vilken påverkan på kollektivtrafiken coronapandemin har haft.Vidare behandlas resecentrumets utformning, vilket utbud av service och kommersiell verksamhet som bör finnas samt hur angöring med olika transportmedel sker. Litteraturstudien tar också upp viktiga aspekter för att resecentrumet ska vara tillgängligt, jämställt och tryggt samt hur säsongsanpassning bör ske. Resultatet från studien visade på att utformning av resecentrum kräver en tydlig struktur och funktionsuppdelning för att främja flöden och att trafikplaneringen bör utgå från ett ”hela-resan” perspektiv. Fotgängare och cyklister ska prioriteras vilket ger tydliga signaler att hållbara transportmedel främjas. Utbudet av service och kommersiell verksamhet är beroende av omgivningen och måste komplettera redan existerande utbud för att integreras med staden. Det är viktigt att planera för året runt användning och att tillräcklig snöröjning och halkbekämpning utförs. Utemiljön främjar då till aktiviteter under vintersäsongen och platserna blir attraktiva året runt. Resultatet sammanfattades till ett specifikationsunderlag vilket har använts för att analysera referensobjekt och östra delen av Luleå centrum. Referensstudien, med tillhörande intervjustudie, kompletterade litteraturstudien för att undersöka hur väl teorin tillämpats i praktiken. Det går att se både från intervjuer och nuvarande infrastruktur att den upplevda tryggheten är en aspekt som det läggs mycket fokus på och mycket av det litteraturenbeskriver återfinns i praktiken. Dessvärre beaktas inte säsongsvariationerna i någon större utsträckning i nuvarande utformning. Den teoretiska grund som utgörs av litteraturstudien, referensstudien och intervjustudien implementerades på lokalfallet Luleå genom ett konceptförslag som presenterar förslag ochidéer vilket kan användas vid utformning av ett framtida resecentrum. Konceptförslaget visar hur utformningen av utemiljön kan skapa en mötesplats för befolkningen, hur uppdelning av angöring främjar flöden och hur separering av oskyddade trafikanter från motordriven trafik medför trygghet, tillgänglighet och trafiksäkra passager. Genom att bygga resecentrumet över järnvägsspåren kan barriäreffekter minskas och en tydligare sammankoppling mellan stadsdelar uppnås. / To promote sustainable development the government strategy is to have accessible urban environment where sustainable transportation is prioritised. It requires good community planning, and the construction of the transport system is given an important task to substitute car use for more environmentally friendly alternatives. The modes of transport must complement and cooperate with each other, which places demands on the location and design of the interchange points. An important interchange point for collaboration between regional and local traffic is the travel center. This research study therefore aims to investigate what constitutes attractive travel centers in support of sustainable travel and how these criteria can be applied when designing a travel center in Luleå, Sweden.  The study began with a literature study which describes the public transport, different planning principles and the effects of the Corona pandemic has had on the public transport. Furthermore, the design of the travel center is discussed, what range of services and commercial activities should be available and how entering with different means of transport takes place. The literature study also addresses important aspects to ensure accessibility, equality, and safety, as well as how seasonal adjustments should be considered. The results from the study showed that the design of the travel center requires a clear structure and division of functions to promote flows and that traffic planning should be based on a “whole-journey” perspective. Pedestrians and cyclists must be given priority, which gives clear signals that sustainable means of transportation are promoted. The range of services and commercial activities is dependent on the environment and must complement the existing range to be integrated with the surroundings. It is important to plan for a year-round use and that adequate snow removal and de-icing is conducted. The outdoor environment then promotes activities during the winter season and the place becomes attractive all year round. The results were summarised into a specification which has been used to analyse reference objects and Luleå. The reference study, with accompanying interviews, supplemented the literature study to examine how well the theory is applied in practice. It can be seen from both the interviews and current infrastructure that the perceived safety is an aspect that is much focused on and much of what the literature describes is found in practice. Unfortunately, seasonal variations are not considered in any great extent. The theoretical basis consisting of the literature study, reference study and interview study was implemented on Luleå through a concept proposal that presents suggestions and ideas which can be used in the design of a future travel center. The concept proposal shows how the design of the outdoor environment can create a meeting place for the inhabitants, how the division of entering promotes flows and how the separation of pedestrians entails safety, accessibility, and safe passages. By building the travel center over the railway tracks, barrier effects can be reduced and a clearer connection between districts can be achieved.

I denna uppsats undersöks hur levande stadsrum kan skapas under vintern för att möjliggöra ett tryggt stadsrum med liv och rörelse utifrån ett teoretiskt ramverk som bygger på Gehl och temporär urbanism.  Undersökningen baseras på en fallstudie av ‘Levande Stockholm vinter’ och genomförs med kvalitativa intervjuer och dokumentanalys. Resultaten visar att Stockholms stad arbetar med målpunkter och aktivitetsmöjligheter för att möjliggöra för levande ytor under vintern. Att arbeta med att levandegöra stadsrum under vintern handlar om att skapa förutsättningar för en miljö som lockar invånare till frivilliga aktiviteter. Temporär urbanism kan användas som ett verktyg för att testa olika lösningar i stadsrummet med målet att möjliggöra aktivering för ett trivsamt, användbart och levande vinterstadsrum. Resultaten pekar också på att temporära åtgärder kan medföra en ökad känsla av trygghet och omhändertagande av en plats. / This thesis explores how vibrant urban spaces can be created during winter to enable a safe urban space with vitality and movement, based on a theoretical framework built on Gehl and temporary urbanism. The thesis is based on a case study of ‘Levande Stockholm vinter’ and is conducted through qualitative interviews and document analysis. The results indicate that establishing target points and activity opportunities are necessary to enable lively spaces during winter. Vitalizing urban spaces during winter involves creating conditions for an environment that attracts residents to engage in optional activities. Temporary urbanism can serve as a tool to test various solutions in urban spaces with the aim of activating the environment for a pleasant, functional, and vibrant urban space. The results also indicate that temporary uses can lead to an increased sense of safety and care for a place.

Uppsatsen kommer reflektera kring vad som gör ett spel till en e-sport med fokus på tre huvuddelar inom e-sport idag. Detta baseras på Klines, Peuters och Dyer-Withefords teori om Three Circuits of interactivity; Teknik, Marknadsföring och Kultur. Dessa tre delar utgör e-sport. Alla spel som finns på marknaden idag är tävlingsinriktade och går ut på att lösa problem, men alla spel är inte e-sporter och det finns även spel som försvunnit från scenen. Vi ville undersöka hur detta var möjligt. Vilka faktorer är det som gör att vissa spel bli e-sporter? Vi samlade information under DreamHack Vinter 2011 från flera källor inom e-sport. Bland informanterna hade vi en kommentator, professionella spelare och spelutvecklare. Vi analyserade våra resultat med hjälp av Klines, Dyer-Withefords och De Peuters teori om Teknologi, Marknadsföring och Kultur. Vi lade även till rubriker som streams, sponsorer och hårdvara för att göra den mer tillämpbar för e-sport. I vår undersökning fann vi att både spelare och spelutvecklare krävde att spelen skulle vara tävlingsinriktade för att fungera som e-sport. De ville inte ha slumpmässiga element som avgjorde matcher eller turneringar. När det kom till marknadsföring inom e-sport så var de professionella spelarna mer intresserade av att bli sponsrade, så att de kan fokusera helt och hållet på sitt spelande och stora turneringar som DreamHack. Spelutvecklarna var mer intresserade av att se hur de spenderar pengar för att få e-sporten att växa och även deras spel. De såg pengar som den största orsaken till att vara på turneringar och att utveckla spel. För att ett spel ska kunna bli en e-sport krävs alla tre punkter vi listat ovan. Marknadsföring idag är en vital del av e-sporten med streams och sponsrade spelare. Tekniken är avgörande för spel när det kommer till prestanda. Även att föra samman spelare och länder världen över med snabba internet uppkopplingar. Kultur kan få e-sport till en välkänd sport och hjälpa spel att blir mer socialt accepterade i vårt samhälle. För att ett spel ska kunna bli en e-sport så måste det ha kompetativ struktur, en balanserad struktur och ett behov av färdigheter. / This essay will reflect upon what makes a game an e-sport. Focus is on three major parts in e-sports today; Technology, Marketing and Culture. These three parts is the components of what we can call e-sports today. All games are competitive by nature, but not all games are e-sports. Some games have even dropped out from the e-sport-scene. This essays purpose is to find out why some games become e-sports, and some don’t. What factors decides if a game becomes an e-sport? We gathered information during DreamHack winter 2011 from several sources within e-sport. Amongst the informants are a commentators, professional gamers and game developers. We analyzed our results with Kline’s, Dyer-Witheford’s and De Peuter’s theory of Technology, Marketing and Culture. Under these categories we added headings like streams, sponsorship and hardware standards to make it more adaptable to e-sports. In our research we found that both players and game developers needed e-sports to be competitive in order to work. They did not want random elements deciding whether or not a team won a tournament. When it came to the marketing aspects of e-sports, the professional gamers were more interested in seeing sponsors, so they could focus entirely on gaming at large tournaments like DreamHack so they could play and have fun. The game developers were more interested in seeing how they spent money in order to grow e-sports and their game. They saw money as the number one reason for being at tournaments and developing their game. In order for a game to become an e-sport the three perspectives listed above is crucial. Marketing today is a vital part of the e-sports with streams and sponsored gamers. Technology is important when it comes to performance and shortening of the distance between gamers from different countries through faster internet connectivity. Culture can make e-sports into a well-known sport and help games to be more socially accepted in our society. For a game to become an e-sport it has to have a competitive structure, an equal chance for fair game and a need for skill.

I studien undersöks relationen mellan svenska skidbranschens klimatberoende samt klimatpåverkan. Huvudfrågan är: Vad är skidbranschens ansvar i klimatfrågan och hur kommer branschen hantera förändringar i framtiden? Intervjuer samt tidigare forskning sattes i relation till teorier av Boserup, Ostrom samt Hess. Skidbranschen är enligt tidigare forskning till stor del beroende av ett kallt klimat samtidigt som branschen bidrar till den globala uppvärmningen, främst genom transporter. Utifrån informanterna samt tidigare forskning styr konsumenterna till stor del branschens utveckling och i enlighet med Boserups teori bekräftar vår studie att de tekniska lösningarna skett som ett svar på en större efterfråga samt konsumenters hårdare krav. Den tekniska utvecklingen ses både av informanterna i branschen samt den tidigare forskningen som en lösning på de konsekvenser som klimatförändringarna kan föra med sig. Klimatförändringarna förväntas, enligt tidigare forskning att påverka skiddestinationer och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser behöver tas. Utifrån Ostroms och Hess teorier föreslår vi vintern som en common för att på så sätt få mer effektiva styrningssystem gällande skidbranschen. / This study examines the relationship between the Swedish ski industry’s dependence and impact on the climate. The main question was: What is the ski industry’s responsibility in the climate issue and how will the industry handle climate changes in the future? Interviews and previous research were put in relation to theories of Boserup, Ostrom and Hess. According to previous research, the ski industry is largely dependent on a cold climate, while at the same time the industry contributes to global warming, primarily through transports. Based on the informants as well as previous research, the consumers largely control the industry’s development and our study in connection with Boserup’s theory, is that the technical solutions have been made in response to a greater demand and harder consumer requirements. The technological development is seen both by the informants in the industry and the previous research as a solution to the consequences that climate change may bring. According to previous research, climate change is expected to affect ski destinations and measures to reduce greenhouse gas emissions need to be taken. Based on Ostrom’s and Hess's theory, we propose winter as a common in order to get more efficient control systems for the ski industry.

I Sverige finns en enighet om att kollektivtrafiken måste utvecklas om målsättningar för klimat och attraktiva städer ska kunna nås. Trafiksystemets utformning har i sin helhet stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Resecentrumen håller på att få en allt viktigare roll i stora som små städer. I Gällivare pågår den så kallade Samhällsomvandlingen som en konsekvens av LKAB:s gruvdrift i Malmberget och det finns önskemål från Gällivare kommun om att utveckla Gällivares resecentrum som en del i att göra staden mer attraktiv för invånare och besökare. Syftet med studiens första del var att undersöka vilka funktioner och designfaktorer som är viktigast för att ett resecentrum ska upplevas som användbart och attraktivt av resenärer och andra som rör sig kring resecentrumet, samt undersöka hur dessa funktioner och designfaktorer skulle kunna anpassas till ett subarktiskt klimat. Många lösningar för utformning av urbana miljöer är främst anpassade för varmare och mindre varierat klimat än det subarktiska. Studiens andra del var att ta fram ett konceptförslag för resecentrumet i Gällivare, där subarktiska klimatförhållanden råder. Konceptförslaget bygger på resultatet av arbetets första del och på analyser som utförts i Gällivare. Arbetet började med en litteraturstudie som resulterade i två analysmallar, en för analys av generella funktioner och design i resecentrum och en för analys av hur klimatfaktorer påverkar utformningen. Därefter utfördes referensstudier som analyserades med hjälp av den första mallen. Gällivare resecentrum utvärderades med båda analysmallarna och en platsanalys utfördes på Gällivare. En syntes togs fram och användes tillsammans med platsanalysen för att ta fram konceptförslaget. Syntesen visade att viktiga faktorer kunde kategoriseras inom områdena ljus, rumslighet, attraktivitet, struktur, prioritering, nod i staden och trygghet. Ljuset fick stor betydelse i konceptförslaget, både för att platsen ska upplevas som trygg och tydlig men också för dess estetiska kvaliteter. Under årets mörka period är belysningen det mest framträdande i utemiljöerna, särskilt när snö täcker marken, belysningen kan då användas för att göra utemiljöerna mer attraktiva. En förbättrad rumslighet i utemiljöerna kan skapa bättre mikroklimat och på så vis skapa mer attraktiva utemiljöer även under delar av året med mer krävande klimatförhållanden. Resecentrumets olika delar bör förhålla sig till varandra på ett tydligt och logiskt sätt och plats lämnas för förvaring av snö. Det ska finnas gott om ytor för gående och cyklister och det ska vara lätt att röra sig inom resecentrumet. För att säkerställa framkomlighet även under vintersäsongen kan markvärme användas på de viktigaste stråken. De klimatförhållanden som är vanliga i subarktiska miljöer, exempelvis snön, kan lyftas fram på ett sätt som gör att de bidrar till platsens identitet och attrraktivitet. / There is a consensus in Sweden that public transport must be developed if goals for climate and attractive cities are to be achieved. The overall design of the traffic system is of great importance for long-term sustainable development. Travel centers are gaining an increasingly important role in large as well as small cities. Gällivare is undergoing the so-called Urban Transformation as a consequence of LKAB’s mining operations in Malmberget and there is a request from Gällivare municipality to develop Gällivare travel center as a part of making the city more attractive to residents and visitors. The purpose of the first part of the study was to investigate which functions and design factors are most important for a travel center to be perceived as useful and attractive by travelers and others passing through the center, and to investigate ow these functions and design factors could be adapted to a subarctic climate. Many solutions for the design of urban environments are mainly adapted to warmer and less varied climates than the subarctic. The second part of the study was to develop a concept for the travel center in Gällivare, where subarctic climatic conditions prevail. The concept is based on the results of the first part of the study and on analyzes performed in Gällivare. The study began with an extensive literature study that resulted in two templates for analysis, one for analysis of general functions and design in the travel enter and one for analysis of how climate factors affect the design. Subsequently, reference studies were performed, analyzed with the first template. Gällivare travel center was evaluated with both templates and a site analysis was performed at Gällivare. A synthesis was developed and used together with the site analysis to produce the concept. The synthesis showed that important factors could be categorized in the areas of light, spaciousness, structure, prioritization, city node and safety. During the dark part of the year, the lighting is the most prominent in the outdoor environments, especially when snow covers the ground. The lighting can then be used to make the outdoor environments more attractive. An improved spatiality in outdoor environments might create a better microclimate and thus create more attractive outdoor environments even during parts of the year with more demanding climatic conditions. The different parts of the travel center should relate to each other in a clear and logical way and space should be left for snow storage. There should be plenty of space for cyclists and it should be easy to move within the travel center. To ensure availability even during the winter season, ground heating can used on the most important lanes. The climatic conditions that are common in subarctic environments, such as the snow, can be highlighted in a way that makes them contribute to the identity and attractiveness of the place.

Gångtrafikanters singelolyckor är Stockholms i särklass vanligaste trafikolycka och bland orsakerna till olyckorna beror en majoritet på dålig snöröjning eller halkbekämpning. Kommunen antar därför att samhällskostnaderna är höga och för att kunna prioritera vinterväghållningen behöver anmälningar om halkolyckor studeras samt jämföras med olycksstatistiken. Syftet med arbetet är att beskriva ett tillvägagångssätt för att genomföra en samhällsekonomisk analys av vinterväghållning för gångtrafikanter. En kostnads-nyttoanalys illustrerar en metod för att utvärdera och analysera vinterväghållning ur ett samhällsperspektiv. Kostnads-nyttoanalysen appliceras på vinterväghållning i Stockholms stad och vidare diskuteras metodens utmaningar och möjligheter för ändamålet. Metoden är även applicerbar på andra kommuner i Sverige och organisationer som står inför likande problem och bidrar således med ett viktigt verktyg för beslutsfattare. Resultatet av kostnads-nyttoanalysen visar att gångtrafikanters situation i Stockholm sannolikt skulle gynnas av en förbättring. En generell satsning på vinterväghållning innebär en ökad nytta för gångtrafikanterna under antagandet att antal olyckor minskas. Nollalternativet visar att den samhällsekonomiska kostnaden för olyckor är betydligt högre än vinterväghållnings-kostnaderna i nuläget. Kostnads-nyttoanalysen är ett exempel på hur Stockholms stad kan lägga ett helhetsperspektiv på planering av drift och underhåll av gångytor. För att möjliggöra uppföljning och utvärdering av hur resurser används behövs mer specifikt bättre verktyg för rapportering av drift och underhåll.

Environmental issues are a complex matter and the effort to reduce the carbon footprint from the construction industry is significant. To facilitate work on the issue, several different certification systems for buildings have been developed, both in Sweden and internationally, with Miljöbyggnad being one of the most widely used in Sweden. The system focuses on indoor environment, material, and energy usage and has been updated several times over the years. This report focuses on Miljöbyggnad 4.0.   The objective of this report was to examine how well a ”standard” multi-residential building stands up to the requirements of Miljöbyggnad. In addition, we also investigated what else needs to be done to achieve a higher rating level on the building.   For Miljöbyggnad 4.0, 15 indicators must be examined and calculated to develop a rating for the building. To achieve this we used various methods, including document analysis, calculations, and a few different simulation programs to determine the ratings for the indicators.   Only indicators 1, 2, 3, 4, 7 and 8 are studied in this report. Other indicators are only analyzed for what we believe the building can achieve. The final result showed that this standard multi-residential building reaches a Silver rating in Miljöbyggnad 4.0. It also showed how, with fairly simple means, the building can achieve a Gold rating.   The work shows that the multi-residential building has good energy consumption, sustainability and environmental impact. Certification of the building shows that the house has a good indoor climate, which is also good for those operating in the building. With relatively small means, it is also possible to achieve the Gold rating for the building and thus further improve the performance of the property. Simply put, Miljöbyggnad is a good way to build and manage buildings in a more sustainable and environmentally friendly way.