Syftet med den här undersökningen var att studera hur bred gestaltning kvinnliga idrottare i jämförelse med manliga idrottare hade fått av media under vinter-OS som ägde rum år 2018 i Pyeongchang. Bakgrundsproblemet till studien är att män fortfarande får ta störst plats inom medias sportrapportering och kvinnorna får ett fortsatt litet utrymme inom gestaltningen. Det teoretiska ramverket och den tidigare forskning som har inkluderats till undersökningen är teorier och forskning som säger något om hur media väljer att gestalta och porträttera sina nyheter samt inkluderar genus och jämställdhet. Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys av printade artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan den 9 februari 2018 och 26 februari då OS-mästerskapet ägde rum.  Undersökningen resulterade i att rapporteringen från SvD gestaltades som mer jämställd, medans idrottsmännen i Dagens Nyheter dominerade och fick fler artiklar och en större gestaltning än idrottskvinnorna. Dessutom visade resultatet på att några likheter fanns i tidningarnas respektive rapportering under mästerskapet. Bland annat att kvinnorna fick uttala sig mindre än männen fast artiklarna handlade om dem.

This study is focusing on trying to find patterns and tendencies in previous Olympic Winter Games forthe economic variables regional GDP, rate of unemployment and tourism, which are then applied toStockholm County. By doing this, the study is trying to predict changes in these variables in the caseof a future Winter Olympics in Stockholm, Sweden. The method used is based around linearregressions. By applying linear regressions on changes in these variables from previous WinterOlympics, the study tries to find similar patterns both in the period leading up to the event, as well asa period following the event. The results are found to be very individual from event to event whichimplies that there is no general effect from hosting the Winter Olympics that can be expected.However, some trends, regarding specific events that are more likely to resemble a potential WinterOlympics in Sweden, shows us that an increase in regional GDP and a decrease in regional rate ofunemployment might be the effects of a swedish event.

Volontärarbete är ett fenomen som uppkommer inom flertalet olika branscher och arbetssammanhang, bland annat inom undervisning samt idrottsevenemang. Volontärarbete handlar om att människor ställer upp med sin tid till att arbeta utan ekonomisk avlöning. I denna uppsats söker vi svar på vad som motiverar människor till att frivilligt ge sin tid till evenemang genom att ställa upp som volontärer. För att större evenemang ska kunna genomföras krävs ofta en stor del arbetskraft som ställer upp som volontärarbetare, vi belyser därmed också vikten av volontärarbete inom idrottsevenemang. I denna uppsats har vi utgått från evenemanget Skidskyttevärldscupen i Östersund 2023. Där vi har gjort en kvantitativ forskningsstudie utifrån en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till de människor som under Skidskyttevärldscupen i Östersund 2023 ställt upp som volontärarbetare. Enkäten är utformad med frågor som ska ge indikationer på vilka faktorer som är betydande för människors välvilja att ställa upp som volontärer. Vidare tar denna uppsats upp individers ställningstagande till ett eventuellt Vinter – OS i Sverige 2030. Detta genom att undersöka huruvida det finns något samband mellan olika motivationsfaktorer till att ställa upp som volontärarbetare vid Skidskyttevärldscupen och hur de ställer sig till att ett Vinter – OS ska arrangeras i Sverige 2030. / <p>2023-06-16</p>

The purpose of this thesis is to explain how sports events, in which North and South Korea have in some way worked or competed together, have affected the relationship between the two nations. This is carried out through the investigation of specific events; the 1988 Seoul Summer Olympics, the competing of the joint table tennis- and football teams in 1991, the cooperation happening during the “sunshine policy”, from 1998 until 2008, as well as the 2018 Pyeongchang Winter Olympics. The studied material consists mostly of news reports and scientific works.   The result shows that while cooperation in sports is possible between the two Koreas, they have occurred only under favourable political circumstances. It is also concluded that the sports events have in return affected the inter-Korean relationship, and this cooperation has also generated further discussions between the two Koreas, a so called “spillover effect”. / Syftet med den här uppsatsen är att förklara hur sportevenemang, i vilka Nord- och Sydkorea har på något sätt samarbetat eller tävlat gemensamt, har påverkat relationen mellan de två länderna. Det här genomförs genom en undersökning av specifika evenemang; 1988 års sommar-OS i Seoul, tävlingarna 1991 där de förenade pingis- och fotbollslagen deltog, samarbetet under ”Solskenspolitiken”, från 1998 till 2008, såväl som 2018 års vinter-OS i Pyeongchang. Underlaget består mestadels utav nyhetsreportage och vetenskapliga rapporter.    Resultatet visar att även om samarbete i sport är möjligt mellan de två länderna på den koreanska halvön, har dessa bara inträffat under gynnsamma politiska omständigheter. Det kommer även fram att sportevenemang i sin tur har påverkat den interkoreanska relationen och även genererat fortsatta diskussioner mellan Nord- och Sydkorea, en så kallad ”spridningseffekt".