No description available.

Tidigare forskning visar att hot, våld och pågående dödligt våld blir alltmer vanligt i samhället något som ambulanssjuksköterskorna möts av alltmer frekvent i sin yrkesutövning. Den prehospitala vårdmiljön är föränderlig och ambulanssjuksköterskor utsätts för risker i arbetet med att vårda i dessa situationer. Den polisiära närvaron är idag det skydd som erbjuds för ambulanssjuksköterskornas säkerhet. Samhället går mot ett hårdare klimat där skjutvapen och stick/skärvåld hör till vardagen. Syftet med studien var att utforska ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda med polisiär närvaro som skydd för den egna säkerheten. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats tillsammans med Elo och Kyngnäs (2008) modell för innehållsanalys tillämpades för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. I resultatet framkommer fyra huvudkategorier: 1) Professionell ångest, 2) Vill skydda sig själv, 3) Gemensamt ansvar och 4) Behovet av att känna säkerhet och trygghet. Resultatet visar ambulanssjuksköterskornas upplevelser av att vårda i hotfulla situationer som kan väcka en professionell ångest med dels stress, oro och rädsla. De upplever den polisiära närvaron som betydande för deras säkerhet och trygghet i yrkesutövandet. Resursbrister hos polisen lyfts vilket ambulanssjuksköterskorna upplever leder till att de utsätts för fler risker när de tvingas vårda utan skydd för sin säkerhet. Slutsatser i studien visar att dagens ambulanssjukvård är föränderlig i takt med samhällets utveckling och resursbrister påverkar vården. Begreppet vårda skiljer sig från varje patientmöte, vilket ställer krav på ambulanssjuksköterskornas flexibilitet gentemot patient, anhörig, polis och omgivning. Den vårdande vården är situationsbaserad gentemot varje patient där vårdandet inte alltid ser likadant ut.

Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning. Sammanfattningsvis är 6 studier signifikanta med liten effekt och 4 icke signifikanta när det kommer till total brottslighet. Problemorienterat arbete och samarbete med andra instanser ger bäst resultat. Att enbart arbeta platsbaserat påverkar inte all brottslighet, andra instanser/metoder behövs. / This research review is about the effectiveness of hot spot policing. Does hot spot policing have an effect on crime? Does only one type of crime decline? Does crime just move from one place to another? Through suitable keywords and well known databases, studies with good research designs were chosen. The result was 14 in all, 9 randomized controlled trials, 4 quasi-experiments and 1 meta-analysis. The review shows a divided picture when it comes to significance in crimeprevention. In summary: 6 studies are significantly small and 4 non-significant when it comes to the total of crime. To work problem-oriented and to work with other authorities is most effective. Only place-based work does not affect all crime, other authorities/methods are needed.

Polisen är en tungt belastad yrkesgrupp som får möta en stor hotbild samt misär. Detta samtidigt som högt ställda krav och ouppnåeliga förväntningar utgör en stor del av det polisiära yrket. Detta påverkar samhället i stort men främst individerna bakom uniformen. Forskarparet vill med denna studie belysa polisens egen upplevelse av sin yrkesroll. Studiens formulerade syfte är därför att förstå manliga polisers upplevelser av den polisiära yrkesrollen. Syftet besvaras genom en socialpsykologisk ansats där rollteoretiska begrepp tillhörande strukturell symbolisk interaktionism likt roll, rolltagande och rollkonflikt utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Empiriinsamlingen består av tio stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar inom yttre tjänst. Resultatet visar att den polisiära yrkesrollen präglas av komplexitet, utmaningar, tungt belastande normer samt förväntningar från poliskåren och allmänheten. Vidare är polisens egen uppfattning att yrkesrollen innehåller en hel del positiva aspekter och de uttrycker att det finns en stor passion för yrket. Gemenskap, engagemang och identifiering med yrket anses vara viktiga faktorer för poliserna och har en betydande roll för hur poliserna upplever sin yrkesroll. Kollegor motiverar rolltagande mest, där sökandet efter en hög självkänsla motiverar poliserna att utvecklas. Symboliken i uniformen hjälper poliserna att gå från privatperson till yrkesverksam polis och anses därmed ytterligare motivera rolltagande. / The police are a heavily burdened professional group that has to face threat and misery. Simultaneously, high demands and unattainable expectations make up a large part of the police profession. This affects society at large but mainly the individuals behind the uniform. With this study, the research couple wants to shed light on the police's own experience of their professional role. The formulated purpose of the study is therefore to understand male police officers' experiences of the police professional role. The purpose is answered through a social psychological approach where role theoretical concepts belonging to structural symbolic interactionism such as role, role taking and role conflict form the theoretical starting point of the study. The empirical collection consists of ten individual semi-structured interviews with police officers who work in the external service. The results show that the police professional role is characterized by complexity, challenges, heavy burdensome norms and expectationsfrom the police force and the public. Furthermore, the police's own opinion is that the professional role contains a lot of positive aspects and they express that there is a great passion for the profession. Community, commitment and identification with the profession are considered important factors for the police officers and have a significant role in how the police officers experience their professional role. Colleagues motivate role taking the most, where the search for a high self-esteem motivates the police officers to develop. The symbolism in the uniform helps the police officers to go from private to professional police and is thus considered to further motivate role taking.

Syftet med studien var att undersöka hur polisiär närvaro påverkar allmänhetens upplevelse av trygghet, samt om den upplevda tryggheten påverkas av polisens synliga utrustning. Fokus har riktats mot platser som generellt upplevs som trygga, men som även kan upplevas otrygga av allmänheten ur ett terrorhot-perspektiv. Studien har undersökt allmänhetens upplevelse av polisiär närvaro ur ett trygghetsskapande perspektiv, med utgångspunkt i Ulrich Becks teori om risksamhället. Datamaterial samlades in genom strukturerade intervjuer med 148 personer i Stockholm och Uppsala och analyserades genom univariata analyser och korstabulering. Resultatet visade att polisiär närvaro kan öka allmänhetens upplevelse av trygghet. Det framkom även att utrustning är av betydelse för hur polisiär närvaro upplevs och att polisiär närvaro kan verka trygghetsskapande på de platser som undersöktes. / The study has examined how the presence of the police affect people's feelings of safety and the way the public perceives exposed police equipment. The study, based on Ulrich Becks theory about Risk Society, has primarily been focused on sites that are generally considered safe, but could also be perceived as potentially vulnerable to terrorism. Structured interviews of 148 people in Stockholm and Uppsala has collected data for the study. The data source was analysed by descriptive statistics and by correlation. Results of the interviews suggest police presence can increase the public’s feelings of safety in the examined places. From the data collected, it also emerged that police equipment is instrumental in the perception of police presence and public’s feelings of safety.

Uppsatsen tar sikte på svenska polisers beslutsfattning inom situationer där någon form av legitim våldsanvändning kan bli aktuell. I uppsatsen har sex poliser från polisområde södra Skåne (POSS) tillfrågats om deras beslutsfattande i tre fiktiva scenarion. Scenariona benämns som dynamiska situationer då de hela tiden skiftade beroende på vad den tillfrågade polisen svarat på föregående fråga. Scenariona var inte på något sätt tillspetsade utan var tre vanligt förekommande situationer som poliser hamnar i där legitimt våld kan vara det enda sättet att lösa tjänsteåtgärden som de har blivit beordrade till. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det går till när poliser i yttre tjänst tar beslut om våldsanvändning för att verkställa sin tjänsteåtgärd.  Resultatet visade att intervjupersonerna ofta tänkte i mönster men var även analytiska när situationen utvecklade sig på ett sätt de inte var förberedda på. Detta ligger i linje med Kahnemans teori (2011) om att vi har två olika system, kallade implicita och explicita systemen, som konkurrerar och samverkar med varandra när vi ska ta beslut. Här ges även stöd för Kleins teori (1999 & 2011) att blåljuspersonal ofta tänker i mönster och mönsterigenkänning vid beslutsfattning. Intervjuerna visar att poliser ofta har en gräns när de övergår till våldsanvändning för att verkställa en tjänsteåtgärd och gör så för att inte riskera sin egen säkerhet, vilket tyder på ett högt säkerhetsmedvetande. De gånger poliser tar medvetna avsteg från sin egen säkerhet görs detta för att uppnå målet med tjänsteåtgärden snabbare då den dynamiska situationen inte tillåter den tidsfrist som egentligen behövs.

Domestic violence is classified as a widespread and a serious problem in society. The aim of the study was to look into possible challenges and factors of success experienced by employees within the Police Authority and the importance of victim participation in the investigation process of cases related to domestic violence in several police areas. Semi-structured interviews were conducted with six different investigators at the investigation section focused on domestic violence at the Police Authority. The material was analyzed through a qualitative content analysis and linked to previous research as well as the theory of normalization of violence. The result showed challenges such as a lack of resources, where more investigators, child interrogators, IT forensics and administrative staff are desired to be able to meet the high workload. Further identified challenges are linked to confidentiality between authorities and other actors. The victim's participation in the investigation process is considered to be decisive unless other evidence is available in order to conduct an effective investigation and obtain a conviction in the case. / Våld i nära relationer klassas som ett omfattande och allvarligt samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka eventuella utmaningar och framgångsfaktorer som upplevdes av anställda inom Polismyndigheten samt vilken betydelse offrens medverkan har i utredningsprocessen av ärenden gällande våld i nära relationer i flera polisområden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex olika utredare på utredningssektionen BINR (brott i nära relation) hos Polismyndigheten. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och kopplades till tidigare forskning samt teorin om normaliseringsprocessen. Resultatet visade på utmaningar i form av främst resursbrist, där fler utredare, barnförhörsledare samt specialkompetenser såsom IT-forensiker och administrativ personal önskades för att kunna möta den höga arbetsbelastningen. Vidare identifierades utmaningar kopplat till sekretess mellan myndigheter och andra aktörer. Offrets medverkan i utredningsprocessen ansågs vara avgörande om inte annan stödbevisning fanns, för att kunna bedriva en effektiv utredning och få en fällande dom i ärendet.

Utgångspunkten för den här uppsatsen har varit att sammanställa och kartlägga frågeställningar i studentarbeten och i forskning som på något sätt behandlat polisiär utredning av brott inom nära relation. Syftet har varit att synliggöra vilka delar och aspekter av utredningar av brott i nära relation som varit och är av intresse för studentuppsatser och forskning. Detta har undersökts i en nordisk kontext. För att besvara uppsatsens frågeställning har en litteraturöversikt utförts. Datainsamlingen har gjorts i fyra olika sökbara databaser, och efter en genomgång av titlar (n=6177) valdes fulltexter (n=99) ut för genomläsning. Efter genomläsningen valdes fulltexter (n=79) ut som uppfyllde de uppställda kriterierna för inklusion. Resultatet visar att fem övergripande kategorier kunnat identifieras, samt att en majoritet av de inkluderade forskningsfrågorna behandlar tre av de övergripande kategorierna: samverkan, upplevelse av att utreda brott, samt olika typer av utredningsmetoder. Samtliga frågeställningar som har berört utredning med koppling till särskilt sårbara brottsoffer har behandlats i studentuppsatser.