Today there are many uncertainties in the form of a lack of knowledge about perfluorinated and polyfluorinated substances (PFAS) regarding long-term risks to health and the environment, there is no efficacy data for many environments. The fluorocarbon bond is the strongest chemical bond, which means that PFAS can be transported long distances, for example through water streams and into the atmosphere. If surface water and groundwater are contaminated by PFAS, people are at risk of exposure to PFAS through the drinking water. It is therefore important to investigate and identify what difficulties and opportunities the municipalities see in their work to influence and reduce the occurrence of PFAS in drinking water with PFAS in water revenues and drinking water. The purpose of the study is to map what Halmstad, Linköping and Uppsala municipality see for difficulties and opportunities in their work on influencing and reducing the occurrence of PFAS in drinking water and how the result relates to scientific research about national environmental management. We have chosen to do a qualitative interview with an analysis of the interview using previous research on national environmental management about actions, cooperation and policy, directives, guidelines, and legislation. Some of the conclusions the study came to where that the municipalities see similar difficulties and opportunities in working with PFAS and have similar ways of working with PFAS. But there are still some differences and similarities in what they see for difficulties and opportunities in their work with PFAS. Difficulties that have been identified are inadequate or unclear guidelines, directives, legislation and insufficient limit values. It is also a difficulty that the municipalities do not know where all sources of PFAS pollution come from. Opportunities that have been identified are collaborations, knowing where certain parts of PFAS's pollution come from. One possibility that exists is to influence certain polluting activities by means of distribution routes, to submit activities to improve purification methods and to set requirements for sampling and remediation. / Det finns idag många osäkerheter i form av bristande kunskap om perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS) när det gäller långsiktiga risker mot hälsa och miljö, det saknas effektdata för många miljöer. Fluor-kol-bindningen är den starkaste kemiska bindningen vilket leder till att PFAS kan transporteras långa vägar, genom till exempel vattenströmmar och i atmosfären. Om ytvatten och grundvatten blir förorenat av PFAS så riskerar människor att exponeras för PFAS genom dricksvattnet. Det är därför av vikt att undersöka och identifiera vad för svårigheter och möjligheter kommunerna ser med sitt arbete med att påverka och minska förekomsten av PFAS i dricksvatten med PFAS i vattentäkter och dricksvatten. Syftet med studien är att kartlägga vad Halmstad, Linköping och Uppsala kommun, ser för svårigheter och möjligheter i sitt arbete med att påverka och minska förekomsten av PFAS i dricksvatten och hur resultatet förhåller sig till vetenskaplig forskning om nationell miljömanagement. Vi har valt att göra en kvalitativ intervju med en analys av intervjun med hjälp av tidigare forskning om nationell miljömanagement med avseende på åtgärder, samarbete och direktiv, riktlinjer och lagstiftning. Några av slutsatserna studien kom fram till var att kommunerna ser liknande svårigheter och möjligheter i arbetet med PFAS och har liknande sätt att arbeta med PFAS på. Men det finns ändå en del skillnader och likheter i vad de ser för svårigheter och möjligheter i deras arbete med PFAS. Svårigheter som har identifierats är otillräckliga eller otydliga riktlinjer, direktiv, lagstiftning och otillräckliga gränsvärden. Det är även en svårighet att kommunerna inte vet vart alla källor av PFAS-föroreningar kommer från. Möjligheter som har identifierats är samarbeten, att veta vart vissa delar av PFAS föroreningar kommer från. En möjlighet som finns är att påverka vissa förorenande verksamheter genom spridningsvägar, förelägga verksamheter att förbättra reningsmetoder och sätta krav på provtagning och sanering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-166318 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Petersson, Emilia, Nilsson, Emma |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema Miljöförändring |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds