Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är: • Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför? • Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen? Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i en nyligen gjord studie av Åsa Andersson, Inte samma lika (2003), och dels i den internationellt erkände sociologen Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen. För att kunna få en sociologisk samhällsteoretisk förståelse för och kunna placera in familjen i det moderna samhällets kontext presenterar vi de delar av Luhmanns teori och begreppsapparat som vi ansåg relevanta för ämnet. Det gör vi för att kunna förstå hur familjen fungerar i det moderna samhället. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skillnader i synen på intim- och familjerelationer som flickorna har att förhålla sig till finns i såväl den offentliga som den privata sfären. Skillnaderna är flera under respektive sfär men de mest framträdande skillnaderna handlar om moral och förnuft där familjen och den egna etniska gruppen använder mekanismer som skam och skuld för att reducera en ökad kontingens och komplexitet som råder i det moderna samhället. Utifrån flickornas beskrivningar kan vi förstå att deras förväntningar i hög grad skiljer sig från föräldrarnas såväl i valet av äktenskapspartner, hemarbete, mer frihet och ökad jämställdhet i form av utbildning och ekonomiskt oberoende. Utifrån en systemteoretisk synvinkel kan vi även se skillnader på såväl generell som specifik nivå, förändringar av intima relationer kan alltså kopplas till samhällsutvecklingen och dess semantiska koder knutna till familjen som system.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-802 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Hofmann, Anna, Larsson, Maria |
| Publisher | Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen, Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds