Through an examination of neighbourhood conflicts over property boundaries, marriage contracts and defamation, this thesis argues that the dichotomy of public and private is an anachronistic and untenable division in fifteenth-century London. Instead, Londoners were concerned with degrees of visibility and control over space, rather than the maintenance of a strict separation of public and private. The tensions that resulted from shared, often subdivided space could culminate in a legal battle before the assize of nuisance, a secular court where individuals complained that their neighbour’s property encroached upon their own and that, through those encroachments, a neighbour exposed the plaintiff’s household to public scrutiny. Marriage conflicts and defamation suits brought before the ecclesiastical Consistory court were similarly concerned with public knowledge, as both relied on a certain degree of publicity in order to be effective. Witnesses were required to see and hear both the exchange of consent and the exchange of insults. Using these two London courts, this thesis explores how the house and household lives were open to others and how Londoners lived their lives in varying degrees of publicity, rather than in public or private.

<p>Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:</p><p>• Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?</p><p>• Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?</p><p>Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i en nyligen gjord studie av Åsa Andersson, Inte samma lika (2003), och dels i den internationellt erkände sociologen Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen.</p><p>För att kunna få en sociologisk samhällsteoretisk förståelse för och kunna placera in familjen i det moderna samhällets kontext presenterar vi de delar av Luhmanns teori och begreppsapparat som vi ansåg relevanta för ämnet. Det gör vi för att kunna förstå hur familjen fungerar i det moderna samhället.</p><p>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skillnader i synen på intim- och familjerelationer som flickorna har att förhålla sig till finns i såväl den offentliga som den privata sfären. Skillnaderna är flera under respektive sfär men de mest framträdande skillnaderna handlar om moral och förnuft där familjen och den egna etniska gruppen använder mekanismer som skam och skuld för att reducera en ökad kontingens och komplexitet som råder i det moderna samhället. Utifrån flickornas beskrivningar kan vi förstå att deras förväntningar i hög grad skiljer sig från föräldrarnas såväl i valet av äktenskapspartner, hemarbete, mer frihet och ökad jämställdhet i form av utbildning och ekonomiskt oberoende. Utifrån en systemteoretisk synvinkel kan vi även se skillnader på såväl generell som specifik nivå, förändringar av intima relationer kan alltså kopplas till samhällsutvecklingen och dess semantiska koder knutna till familjen som system.</p>

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är: • Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför? • Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen? Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i en nyligen gjord studie av Åsa Andersson, Inte samma lika (2003), och dels i den internationellt erkände sociologen Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen. För att kunna få en sociologisk samhällsteoretisk förståelse för och kunna placera in familjen i det moderna samhällets kontext presenterar vi de delar av Luhmanns teori och begreppsapparat som vi ansåg relevanta för ämnet. Det gör vi för att kunna förstå hur familjen fungerar i det moderna samhället. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skillnader i synen på intim- och familjerelationer som flickorna har att förhålla sig till finns i såväl den offentliga som den privata sfären. Skillnaderna är flera under respektive sfär men de mest framträdande skillnaderna handlar om moral och förnuft där familjen och den egna etniska gruppen använder mekanismer som skam och skuld för att reducera en ökad kontingens och komplexitet som råder i det moderna samhället. Utifrån flickornas beskrivningar kan vi förstå att deras förväntningar i hög grad skiljer sig från föräldrarnas såväl i valet av äktenskapspartner, hemarbete, mer frihet och ökad jämställdhet i form av utbildning och ekonomiskt oberoende. Utifrån en systemteoretisk synvinkel kan vi även se skillnader på såväl generell som specifik nivå, förändringar av intima relationer kan alltså kopplas till samhällsutvecklingen och dess semantiska koder knutna till familjen som system.

abstract: A Japanese national identity is generally thought to have originated in the 17th century, with the advent of the Kokugaku movement. I will argue that there is earlier evidence for the existence of a Japanese national identity in the Kumano Nachi mandalas of the Kamakura and Muromachi periods. These mandalas employ the Nachi waterfall as a symbol of the strength and power of the Japanese land, counterbalancing Chinese Buddhist visual motifs. In this paper, I further assert that these mandalas are an early example of an artistic tradition of painting specific landscape features as symbols of a Japanese national identity, and that this tradition continues into the modern period. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Art History 2017

The tenth-century rebel Taira no Masakado occupies a unique place in the literature of Japan. His reception through history is most prominent in the works of Ōkagami, Shōmonki, Konjaku Monogatari, Jinnō Shōtōki, and Ehon Maskado Ichidaiki. The author’s geographic location often determined whether they sympathized with or demonized Masakado. Their occupations also influenced how they wrote about warrior culture, particularly the custom of buntori, or the taking of heads. Ehon Masakado Ichidaiki provides not only textual accounts of the rebellion, but numerous images depicting an Edo-interpretation of Heian-period warrior culture and but also images of the buntori of Masakado and his allies’ heads. Depending on whether authors were Kyōto nobles or officials in the provinces also affected whether or not they address Masakado’s rebellion and Sumitomo’s rebellion as allied-conspiracies or as two separate occurrences. Finally, the aristocratic literature of the capital and the literature in the provinces give different reasons for Masakado’s rebellion which conform to Ted Robert Gurr’s “relative deprivation” theory, but also demonstrate the influence from Buddhist and Shintō episteme.

Jacqueline Murray's Marriage in Premodern Europe collects a wide-ranging series of essays on marriage covering nearly four hundred years and almost the entire European Continent.

The purpose of this thesis is to analyze various texts from Japanese literary history and extract the instances of trans-gender performances from those texts. I define “trans-gender” behaviors as actions that are culturally expected of the gender opposite that of the gender assigned to the performer at birth. In each text, I identify which character or characters perform actions that go against the expectations of the gender they were assigned at birth. I analyze how their performance is portrayed within the narrative, as well as how other characters in the narrative react to their performance. In this way, nuances are extracted that relate to the trope of gender play in these four historical eras. The literary representations of this trans-gender play respond to the needs and values systems of the time periods within which they exist. In the Heian period, this play is caused by external forces and ends due to sexual acts. In the Muromachi period, the character chooses to perform, but eventually revokes the world. By the Edo period, performance is more widely accepted and culturally ingrained because of the availability of spaces where trans-gender performance is allowed. The performers in Edo period literature usually perform in the context of receiving privileges or being allowed into gendered spaces. Finally, In the Meiji period, heteronormative gender roles are strictly enforced, and the literature reflects negative reactions to non-normative behavior. Trans-gender performers in the Meiji period are often punished in the narratives they inhabit.

No description available.

This thesis deals with the subject of the Tōkaidō Road in premodern Japanese literature. Tōkaidō meishoki by Asai Ryōi, which was published in six volumes in 1661, has been chosen for a closer analysis as the earliest Edo Period literary work representing this theme. The novel structure is analysed against the background of contemporary production of kanazōshi books and the genre meishoki. The work presents also a basic overview of life and work of the travelogue's author, the Buddhist philosopher Asai Ryōi, who is regarded as the first popular fiction writer of the Edo period. The thesis outlines the development of the theme of Tokaidó in classical literature and scrutinizes its further progress in premodern literature of the Edo period. It follows up also its usage in Japanese drama, as well as in visual arts. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

This thesis develops a Theoretical framework to be applied to future research concerning medieval Japanese Buddhist nuns and their involvements with Buddhist material culture. My efforts at theory production serve as a preliminary attempt at laying a comprehensive Theoretical foundation for a fresh area of inquiry, namely merging the respective studies of Japanese Buddhist nuns with Buddhist material culture. This marks a promising area of study as a corrective to the enduring focus placed upon men by Religious Studies (RS) scholars. Indeed, RS has historically been, and largely continues to be, a field dominated by men. As such, RS research has concentrated upon the male population, both lay and monastic, and has only recently started shifting toward the question of where women were and what they were doing. Additionally, the study of Buddhist material culture is itself a relatively new field. Consequently, there are currently very few English publications exploring women’s involvement with this important aspect of Buddhism. As a means of contextualizing the Theoretical framework ultimately proposed, I first examine the states of the Buddhist Studies subfields of Buddhist nuns and of Buddhist material culture. I subsequently explore the states of theory production within RS and Medieval Japanese Buddhist Studies (MJBS), contending that a distinctive mode of theory (macro ‘capital-T’ Theoretical frameworks and micro ‘lowercase-t’ theoretical models, respectively) is found within each discipline. While I propose only a RS style macro Theoretical framework, I suggest that an ideal foundation for the study of nuns through the lens of material culture will take the form of a Theoretical complex comprised of both a Theoretical framework and a MJBS style theoretical model. Ultimately, I wish to begin the process of laying the groundwork for future research focusing on women and gender within the context of Buddhism and material culture. / Thesis / Master of Arts (MA) / This thesis develops a Theoretical framework to be used in future research about medieval Japanese Buddhist nuns and their involvements with Buddhist material culture (paintings, statues, relics, and so on). This is a preliminary attempt at laying a Theoretical foundation for this fresh area of inquiry. In this endeavour, I am trying to respond to the enduring focus placed upon men by Religious Studies (RS) scholars, as the field has been and largely continues to be dominated by men. Consequently, there are very few English publications exploring Buddhist nuns and material culture, an important aspect of Buddhism. I examine the states of the studies of these topics, and explore two types of theory production distinct to RS and Medieval Japanese Buddhist Studies respectively. Ultimately, I wish to begin the process of laying the groundwork for future research on women and gender within the context of Buddhism and material culture.