Bakgrund: Definitionen av hjärtinfarkt kategoriseras som en ST-höjningsinfarkt eller icke-ST-höjningsinfarkt och risken för att drabbas ökar med högre ålder. Några av riskfaktorerna är rökning, stress och diabetes. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan utlösa en krisreaktion och leda till negativa känslor. Trots de fysiska komponenterna innefattar de även psykologiska aspekter att vårda. En hjärtinfarkt innebär att livsstilsförändringar behöver implementeras och där har den grundutbildade sjuksköterskan en viktig uppgift i att ge psykosocialt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av psykosocialt stöd efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Denna litteraturstudie utgår från 13 artiklar med kvalitativ ansats och har kvalitetsgranskats enligt SBU:s granskningsmall. De använda databaserna är CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Från dataanalysen framkom 2 huvudkategorier: ”Relationellt psykosocialt stöd” och ”Strukturellt psykosocialt stöd”. I dessa huvudkategorier bildades det sammanlagt 6 subkategorier som presenteras i litteraturstudiens resultat. Slutsats: Litteraturstudiens slutsats presenterar både positiva och negativa erfarenheter av det psykosociala stödet. Olika hinder och barriärer identifierades och sjuksköterskan har en central roll i att tillgodose omvårdnadsbehoven som i sin tur påverkar det psykosociala stödet. Ifall omvårdnadsbehoven inte blir tillgodosedda av sjuksköterskan leder det till en stor brist inom vården. Vilket visar på att ett förbättringsarbete behövs i form av adekvat utbildning och vidare forskning. / Background: The definition of a myocardial infarction categorizes as a STEMI or a NSTEMI and the risk for affliction increases with high age. A few of the risk factors is smoking, stress and diabetes. To suffer of a myocardial infarction can trigger a crisis reaction and lead to negative emotions. Despite the physical components it also involves the care of the psychological aspects. A myocardial infarction implies that lifestyle changes needs to be implemented and the nurses has an important task for giving psychosocial support. Aim: The aim of this literature study was to highlight patient’s experiences of psychosocial support after a myocardial infarction. Method: This literature study originates from 13 articles with a qualitative design and has been qualitative reviewed according to SBU: s review template. The used databases are CINALH, PubMed and PsycInfo. Results: From the data analysis 2 main categories emerged: “Relational psychosocial support” and “Structural psychosocial support”. In these main categories a total of 6 subcategories was formed and presented in the literature study’s result. Conclusions: The result of the literature study presents both positive and negative experiences of the psychosocial support. Different obstacles and barriers were identified, and the nurse has a central role to accommodate the care which in turn affects the psychosocial support. If the care is not accommodated by the nurse it leads to a major lack within health care. This shows that improvement work is needed in terms of adequate education and further research.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-69285 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Erden, Deniz, Alm, Sandra |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds