Utbyggnaden av PV‑system (solcellsanläggningar) har ökat exponentiellt under senare år, både internationellt och i Sverige. Några av anledningarna till detta är framförallt att tekniken blir billigare och allt mer effektiv, samt att tekniken ses som en av lösningarna på problematiken kring klimatförändringar. Trots detta behövs ändå i många fall ekonomiska bidrag för att solcellsanläggningar ska bli lönsamma, och även om solceller inte ger upphov till utsläpp av växthusgaser i driftsfasen så är emissionerna betydande i tillverkningsprocessen av systemkomponenterna. I denna fallstudie framläggs en elintensiv industribyggnad i södra Norrland som föremål för att undersöka tekniska, ekonomiska och klimatrelaterade aspekter vid en potentiell installation av solceller. Det huvudsakliga syftet var att först dimensionera lämpliga PV‑system för att sedan kunna utföra nödvändiga beräkningar gällande ekonomiska återbetalningstider för att kunna fastslå om solcellsanläggningar kan göras lönsamma inom tillverkningsindustrin. Dessutom skulle en omfattande klimatpåverkansanalys utföras för dessa typer av system. Dimensioneringen utfördes genom att först insamla data av kvantitativ karaktär genom mätningar och undersökningar av studieobjektet. Simuleringar utfördes därefter för att fastställa optimala villkor varpå olika system kunde utformas av väletablerade aktörer på solcellsmarknaden. Dessa system fungerade sedan som grund för beräkningarna av återbetalningstider. För klimatpåverkansanalysen jämfördes tre utsläppsscenarion från PV‑system med olika fall av rådande elmix. Dessa data var insamlade genom en omfattande litteraturstudie. Resultatet visar att det går att få solcellsanläggningar ekonomiskt lönsamma inom tillverkningsindustrin, men sannolikt endast med hjälp av ekonomiska bidrag. Även med bidrag så tycks lönsamheten vara betydligt sämre än för exempelvis privata hushåll. Utöver detta kan tillverkningsindustrier i vissa fall tjäna mer på att sälja el till nätet än att spara el, vilket är det diametralt motsatta andra aktörer. Klimatpåverkansanalysen visar att PV‑system genererar en uppenbar klimatnytta utanför Sveriges gränser, men tycks också påvisa att dessa potentiellt kan öka utsläppen i den svenska elmixen. Detta kan innebära att solceller i Sverige ger en negativ klimatpåverkan lokalt, men en positiv globalt, tack vare ökad export av el till följd av en utbyggnad av solcellsanläggningar. Nyckelord: PV‑system, dimensionering, optimering, tillverkningsindustri, ekonomisk återbetalningstid, växthusgasutsläpp, elmix. / The construction of photovoltaic systems has seen an exponential growth in recent years, both internationally and in Sweden. This is mainly due to declining costs and a technology that is getting more efficient while also being seen upon as one of the solutions on the issues regarding climate change. Despite this economic support schemes are often necessary for making PV‑systems profitable, and even though these systems do not generate greenhouse gas emissions during the operating phase, they emit a significant amount during the manufacturing processes of the components. In this case study technical, economical and climate related aspects surrounding a potential PV‑installation in an electric intense industry building in southern Norrland are investigated. The main purpose of this study was to dimension suitable PV‑systems to conduct necessary calculations concerning economical payback times to establish whether PV‑installations can be made profitable within the manufacturing industry. In addition to this a climate impact analysis was going to be made for such systems. The dimensioning process was conducted by firstly gathering quantitative data through measurements and investigations of the object. Thereafter simulations were run to establish optimized conditions for which different PV‑systems could be modelled by companies active in the field. These systems where then used as a foundation to make the necessary calculations regarding payback time. For the climate impact analysis three emission scenarios from PV‑systems where put together and compared to emissions from different cases of electricity production. These data were collected through a comprehensive literature review. The results show that PV‑systems can be profitable within the manufacturing industry, but most likely only with economic support schemes. Even with economic support the profitability is far less than that of private households. Also, industries, in some cases, seem to make more money selling excess electricity rather than saving bought electricity. This is diametrically opposite other parties. The climate impact analysis shows that PV‑systems are highly efficient when it comes to climate change mitigation outside Sweden´s boarders, but also seem to show that they might increase the amount of emissions in Sweden´s electricity mix. This might mean that PV‑installations in Sweden has a negative effect locally, but a positive effect globally, due to a possible increase in exported electricity from Sweden as the number of installations increase. Keywords: PV system, dimensioning, optimization, manufacturing industry, economic payback time, greenhouse gas emissions, electricity mix.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-27017 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Skeppstedt, Tobias |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Energisystem |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds