Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse kring lärares förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen och huruvida externa faktorer påverkar lärarens användning, och i så fall vilka dessa faktorer är. Studiens forskningsfrågor handlar om hur digitala verktyg används i undervisningen, vilka utmaningar och möjligheter som finns med användningen av digitala verktyg och hur lärarnas ståndpunkt kring digitaliseringen ser ut för att därigenom undersöka externa faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg i skolan. Studiens tillvägagångssätt består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer på fyra lågstadielärare som undervisar för årskurs två i Uppsala kommun och Huddinge kommun. Observationerna genomförs för att ge svar på hur lärarna använder digitala verktyg i sin undervisning. Intervjuerna genomförs för att få en förståelse och få svar gällande deras åsikter kring digitaliseringen. Studien utgår från analysverktygen ramfaktorteori för att undersöka bakomliggande faktorer som möjliggör och begränsar undervisningsprocessen, såsom tid, elevgrupper, ekonomi, lokal och etcetera. Resultatet visar att lärarna hade delade åsikter kring användningen av digitala verktyg i skolan. Lärarnas syn på digitaliseringen var att det är dels väsentligt, underlättande och bra om det finns ett välgrundat syfte till användandet i undervisningen. Dels kan det tillföra ett stressande moment för både läraren och eleverna, som behovet av en ständig uppkoppling till internet och ökade arbetsuppgifter. Resultatet visar även att användningen av läsplattor såg olika ut i olika klassrum. Två lärare använde läsplattan Ipad under arbetsgången för att uppnå ett interaktivt, engagerande lärande, men i ett klassrum används Ipaden mer som ett tidsfördriv, och i ett klassrum används inte Ipad alls. Under observationerna använde lärarna sig av bärbara datorer för att hålla i genomgångar via projektorer, Smartboards och Cleverboard. Lärarna berättade också om andra ibland förekommande digitala verktyg, som skärm-och dokumentkamera och Apple TV. Vid intervjuerna berättade lärarna om möjligheterna och utmaningarna med användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget kunde vi se olika externa faktorer i olika nivåer som påverkade användningen av digitala verktyg i undervisningen. Ramfaktorer i utbildningsnivå var elevgruppens olika konstellationer. Problem med nätverksuppkopplingen var en ramfaktor i skolnivå och läroplanens direktiv var en ramfaktor i samhällsnivå. Begränsningar i antalet digitala verktyg som fanns att tillgå var en ramfaktor på skolnivå och digitala verktygen var en ramfaktor på globalnivå. De olika nivåerna av digital kompetens och erfarenheter bland lärarna var en ramfaktor på skolnivå. Slutligen, en ramfaktor på utbildningsnivå och skolnivå var brist på undervisningstid som inverkade på hur väl de digitala verktygen kunde användas. Studiens slutsats var att lärarna till stor del var positiva till digitala verktyg och ansågs vara ett stöd för undervisningen och för elever med särskilda behov. Med digitala verktyg fanns både möjligheter och utmaningar. Med denna studie har vi kommit fram till att i varje klassrum fanns det ramfaktorer som påverkade undervisningen och användningen av digitala verktyg.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-517850 |
| Date | January 2000 |
| Creators | Halili, Anita, Erdogan, Merve |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0144 seconds