Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra inferenser och att läsa. Dessa läsförståelsestrategier framträdde i analysen av barnens handlande under boksamtalen. Receptionsanalysen visade att boksamtalen öppnade upp en dialog kring olika tolkningar och värdering av texten. Om en elev avvisar en text får denne chans att via dialogen förhandla om mening och ges därmed möjlighet att bekräfta eller förändra sin kunskap. Den didaktiska analysen av boksamtalen åskådliggjorde att detta var en undervisningsform där dialogen och den sociala interaktionen är de primära kunskapskällorna. Förhandling om mening uppstår i situationen och är inte bestämd i förväg. Studiens resultat gjorde tydligt att eleverna med hjälp av boksamtalet blir aktiva läsare, vilket är en förutsättning för god läsförståelse. Lärarens roll i boksamtalen var att stödja elevernas lärandeprocesser och inte att definiera vilken kunskap som skulle läras in. Boksamtalen visade sig också ta tillvara på det demokratiska uppdrag som skolan har. This study is carried out within the teacher education and the course Språk och språkutveckling (language and language development). The aim of the study has been to examine how pupils in year 1 act during booktalk and what kind of learning that occurs in the booktalk sessions. Six pupils in year 1 have been participating in a series of booktalk, planned and carried out with inspiration from the Socratic Model of Conversation (Lindström, 2000). To analyse the results of the study, three theoretical perspectives have been used; a didactic perspective, a reader-response perspective and a reading comprehension perspective. Three categories of reading comprehension strategies were identified; to ask, to make inferences and to read. These reading comprehension strategies became apparent in the analysis of the pupils actions during the booktalk. The reader-response analysis showed that the booktalk made a dialogue about different interpretation and appraisal possible. A pupil who rejects a text gets a chance to negotiate about meaning through the dialogue and are thereby given the opportunity to confirm or change his or hers knowledge. The didactic analysis exhibited that the booktalk represents an educational model where the dialogue and the social interaction are the primary sources of knowledge. The construction of meaning originates from the situation and is not predestined by the teacher. The result of the study made it clear that the pupils due to the booktalk became active readers, which is required for developing good reading comprehension. The teacher’s part in the booktalk was to support the learning process of the pupils, not to define which kind of knowledge they should require. The booktalk also showed to have the possibility to put the democratic assignment of the school into practice.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-7777 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Frykstrand, Carola, Lindgren, Mari |
| Publisher | Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds