Med utgångspunkt i kollegiala samtal bland kemilärarna på en gymnasieskola och de reflektioner som förekom i samtalen, var syftet med denna studie att stärka kemilärarnas kollegiala lärande. Forskningsfrågan är: Vilka former av reflektion förekommer i kemilärares kollegiala samtal? Studien inspireras av teorier om praxisgemenskaper och reflektion i sådana. Aktionerna bestod av kollegiala observationer av undervisning och kollegiala samtal om observationerna. En kvalitativ innehållsanalys av de kollegiala samtalen synliggör följande former av reflektion: Vardagsprat, Kemifakta, Reflektioner över handling och Värderingar. De olika formerna har olika djup när det kommer till reflektionsnivå (Handal & Lauvås, 2000; Schön, 1984) vilken även varierade inom samtliga samtal. Vardagsprat som representerar en ytlig reflektionsnivå förekommer i alla samtalen, medan värdering som representerar en djup reflektionsnivå var i minoritet. Den fördjupade reflektionen ökade dock efterhand. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning som pekar på utmaningar i kollegialt lärande. Trots utmaningar genererade de kollegiala samtalen förbättrade undervisningshandlingar. Slutsatsen är att aktionerna har stärkt det kollegiala lärandet, men att det kollegiala lärandet behöver fördjupas ytterligare. Som ämnesansvarig behöver jag därmed hitta vägar för att utmana våra samtal för att komma ännu djupare i våra reflektioner. / Deepened reflection in peer conversations for professional learning? Based on chemistry teachers' peer conversations at an upper secondary school, and reflection within these conversations, the purpose of the present study was to strengthen the teachers' professional learning. The research question is: Which types of reflections are present in the chemistry teachers' peer conversations for learning? The study is based on theories about communities of praxis and reflection. The actions consisted of peer observations and peer conversations based on these observations. A qualitative content analysis indicates the following types of reflection: Small talk, Chemistry facts, Reflections on actions and Values. The depth of reflection differed between the forms (Handal & Lauvås, 2000; Schön, 1984) and within the conversations. Small talk, representinga superficial level of reflection, were represented in all talks, and values representing a deeperlevel, were in minority. However, in depth reflections increased over time. The results confirm previous research pointing out challenges in professional learning communities. Despite the challenges, the peer conversations resulted in improved teaching. The conclusion is that the professional learning was strengthened, but still needs to be developed further. As a teacher leader, I need to consider how I can continue to challenge our conversations for reaching deeper in our reflections.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-44011 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Davidsson, Marika |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0038 seconds