I samband med Gävle kommuns omvandling av den havsnära stadsdelen Näringen identifieras många naturgeografiska och geotekniska utmaningar. Dessa utmaningar förväntas förvärras av klimatförändringar, men också betyda en större påverkan på låglänta och havsnära områden. Däremot identifieras en ekonomisk vinst av exploatering av centrumnära mark. Den kommande omvandlingen av stadsdelen innefattar att 6 000 nya bostäder och 450 000 kvadratmeter nya verksamheter ska tillkomma, enligt avtal med svenska staten. Ökad ekonomisk belastning för försäkringsbolagen i samband med klimatförändringar och naturfenomen tvingar dock försäkringsbolagen att se över vad som i framtiden bör kunna försäkras. En konflikt kunde identifieras mellan kommunen och statens definition av hållbarhet, i jämförelse med försäkringsbolagens syn på vad som är hållbart och dessutom hållbart på lång sikt. Syftet med studien var att besvara forskningsfrågan Hur kan omvandlingen av Näringen utformas genom riskreducering för att minska exponering och sårbarhet och samtidigt öka stadsdelens resiliens? För att besvara frågan har studien använt metoderna spatial multikriterieanalys med farokartor, och gestaltning utifrån multikriterieanalysens resultat, för att skapa ett gestaltningsförslag som redovisar en ny utformning av stadsdelen som uppfyller avtalets krav kring antal bostäder och kvadratmeter verksamhetsytor, och detta på ett sätt som bidrar till att bebyggelsen i största möjliga mån placeras i områden där exponeringen för diverse risker är lägre. Studiens resultat syftar att påvisa skillnader i ställningstaganden. Som en del av riskreduceringsstrategin klassificerades högriskområden som blågrön infrastruktur för de områden där konventionell markanvändning, som exploatering för bostäder och verksamheter, inte bedömdes vara lämplig till följd av de höga riskvärdena i dessa områden. Utifrån resultatet av dessa kartor skapades en 3D-modell med syfte att skapa ett pedagogiskt verktyg. 3D- modelleringen bidrar även till en högre förståelse för hur enligt studien olämplig mark, eller strandskydd kan omvandlas till attraktiva gröna områden som erbjuder rekreationsmöjligheter, infiltrering av dagvatten och som ökar den biologiska mångfalden. Studiens resultat erbjuder lättförståeliga tolkningar av de bakomliggande naturgeografiska och geotekniska riskerna, som även gemene man kan ta del av och tolka. Ett återkommande inslag i studiens resultat är att stora skyddsområden som omfattas av strandskydd, även täcker de områden som har högst riskvärden. / The context of this study came from Gävle municipality's planned transformation of the coastal district of Näringen, where many natural geographical and geotechnical challenges are identified. These challenges are expected to be exacerbated by climate change, but also to have a greater impact on low-lying areas and areas close to the sea. On the other hand, an economic gain is identified from the exploitation of land close to the center. The upcoming transformation of the district includes that 6,000 new homes and 450,000 square meters of new businesses will be added according to an agreement with the Swedish state. Increased financial burden for the insurance companies in connection with climate change and natural phenomena forces the insurance companies to review what can be insured in the future. A conflict was identified between the municipality's and the state's definition of sustainability, in comparison with the insurance companies' view of what is sustainable and sustainable in the long term. The purpose of the study was to answer the research question How can the transformation of Näringen be designed through risk reduction to reduce exposure and vulnerability and at the same time increase the district's resilience? To answer the question, methods have used spatial multi-criteria analysis with hazard maps, and design based on the results of the multi-criteria analysis to create a modelled proposal that presents a new layout of the district, which meets the agreement's requirements for housing and square meters, in addition to that the placement of the settlement is made to the highest degree possible, in areas where the exposure to various risks is lower. The results of the study aim to show differences in standpoints. As part of the risk reduction strategy, high-risk areas were classified as blue-green infrastructure for those areas where conventional land use, such as development for housing and businesses, was not deemed appropriate due to the high-risk values in these areas. Based on the results of these maps, a 3D- model was created with the aim of creating an educational tool. The 3D- modeling also contributes to a higher understanding of how, according to the study, unsuitable land or beach protection can be transformed into attractive green areas that offer recreation, infiltration of stormwater and that increase biodiversity. The results of the study offer easy-to-understand interpretations of the underlying natural geographical and geotechnical risks, which even the general public can take part in and interpret. A recurring element in the results of the study is that large, protected areas that are covered by beach protection (strandskydd), also cover the areas that have the highest risk values.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-39059 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Håkansson, Timmie, Lind, Rebecca |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds