Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar och erfarenheter förskolepedagoger har om de inkluderande och exkluderande tillvägagångssätt som används i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. För att samla in data kring detta har jag intervjuat fyra förskolepedagoger från olika förskolor och även utgått från relevant litteratur. I både litteraturen och intervjuerna framgick det att det finns en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Det visade sig att när barnen inkluderas kan de lära sig av varandra och få känna sig som en del av gruppen. Dock tycks det inte alltid vara det bästa för barn i behov av särskilt stöd att ständigt vara med resten av barngruppen. Vissa barn anses, både av intervjupersonerna och i litteraturen, ha svårt att fungera i en grupp under en längre tid, men små grupper anses fungera bättre än stora. En slutsats i studien är att pedagogerna på förskolan har en viktig roll för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska fungera på ett bra sätt, även om pedagogerna ibland kan behöva ett yttre stöd från specialpedagoger, föräldrar, extra resurspersonal eller yttre instanser. Det framgick även att barn i behov av särskilt stöd kan behöva få lite extra uppmärksamhet och stöd från pedagogerna för att de ska få utvecklas på bästa sätt och trivas på förskolan, precis som alla andra barn. / <p>Betygsdatum i Ladok:</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-33424 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Åhlin, Angelica |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0106 seconds