Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger från F-3 kartlägger och arbetar förebyggande med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Enkätfrågor skickades till rektorer i 12 kommuner i Kalmar län och det kom in 34 enkätsvar. Frågeställningarna tog upp vilka tidiga insatser och vilket material som används i undervisningen. Det efterfrågades också om pedagogers kännedom och kunskap om aktuell forskning och begreppet proaktiv undervisning. Resultatet visade på att pedagoger hade en god kunskap om kartläggningsmaterial och använde sig av många bra metoder/ arbetssätt för att träna läs- och skrivförmågan. Kartläggning används till största delen för att göra urval för vilka som behöver extra stöd. Tydliga målbeskrivningar och regelbundna kunskapskontroller för mindre arbetsområden används i mindre omfattning. Särskild undervisningen skedde oftast i individuell form riktat mot en elev i taget. Endast ett fåtal av pedagogerna arbetade med riktad undervisning i mindre grupp. Kompensatoriska hjälpmedel användes för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien visade också att övervägande del av pedagogerna inte var bekanta med aktuell forskning vad gäller läs- och skrivutveckling.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-98773 |
Date | January 2020 |
Creators | Österlund, Camilla, Jonasson, Carina |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds