Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur samernas natursyn och kulturella identitet har påverkats av 2018 års skogsbränder och kriser i förhållande till övriga samhället. I syftet ingår att undersöka hur renskötande samer påverkats av 2018 års skogsbränder samt vilken ersättning renskötare erhåller från svenska storsamhället. I syftet ingår även att ta reda på om hänsyn tas till sedvanerätten. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare har påverkats av kriserna. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera hur respondenterna tänker och känner efter 2018 års kriser. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att det förekommer ett flertal konflikter mellan samer och övriga samhället. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig väsentligt från storsamhällets. Renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser. Storsamhällets vinstintressen går ofta före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar att berörda myndigheter har inlett ett ökat samarbete med samerna till följd av 2018 års skogsbränder och kriser. Samarbetet mellan samerna och myndigheterna har ökat förståelsen för renskötarna situation, vilket framgår av intervjusvaren. Myndigheterna tar sitt ansvar och samarbetar för att lösa eller dämpa konflikter mellan samer, renskötande samer och övriga samhället. Resultatet visar även att renskötare ser med oro på den pågående klimatförändringen som kan få negativa konsekvenser för rennäringen. Det gäller främst omfattande skogsbränder och torka som försvårar för renarna att hitta goda renbetesmarker inom sina ordinarie betesområden. Samernas sedvanerätt till renskötsel och markområden baseras på urminnes hävd, vilken regleras i rennäringslagen. Av undersökningsresultatet framgår att vinterbetesområden med hänglavar och marklavar måste bevaras för att tillgodose rennäringens behov. Renskötarna kommer att fortsätta med renskötseln och nyttja andra renbetesmarker denna vintersäsong i stället för de marker som brunnit. Samernas kulturella identitet har inte påverkats negativt utan snarare stärkts av motgångarna. Renen är renskötarens liv och så kommer det att förbli. Ingen ekonomisk hjälp har utbetalats till de renskötare som drabbats av 2018 års skogsbränder. Sametinget har dock begärt ersättning hos näringsdepartementet, som f.n. handlägger ärendet. Utmärkande för denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan myndigheter, samer, renskötare, markägare och övriga berörda har medfört ökad förståelse för renskötarnas situation, vilket framgår av intervjusvaren. Resultatet från fallstudien visar att myndigheterna och berörda markägare visar ett högt intresse och ansvarskänsla för naturens bevarande och renskötarnas situation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-29490 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lård, Agneta Christina |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds