I februari år 2016 presenterades Lärarlönelyftet av regeringen med syfte att stärka kvaliteten på den svenska skolan genom att belöna “särskilt skickliga lärare”. De lärare som reformen riktats till, utifrån bestämda statliga kriterier, skulle kunna tjäna upp till 3000 kronor mer i månaden än tidigare. På grund av den begränsade investerade summan kunde endast en tredjedel av lärarkåren erhålla löneförhöjningen. Hur har detta kommit att mottas i den svenska skolan? Intervjuer med sex samhällskunskapslärare på en kommunal skola genomfördes. Med utgångspunkt i Rothsteins teori om sociala fällor och tillitens problem påvisade intervjuerna en avsaknad av tillit hos lärarna på ett flertal olika sätt. I huvudsak betonades vikten av insyn och tydlighet i hela beslutskedjan från regeringen till den lokala skolan, som i den här studien kallats Alfabetskolan. Lärarna upplevde en brist på tydlighet, vilket medförde att lärarna avfärdade de statliga kriterierna som viktiga för befordran och istället spekulerade i att rektorernas urval baserats på annan information. Även om Alfabetskolans arbetsplatsklimat präglades av tystnad, var det svårt att se hur kollegialiteten på arbetsplatsen skulle försämras på grund av reformen. Däremot framkom en oenighet bland lärarna över löneskillnader. Den ena gruppen av lärare förespråkade jämna löner medan den andra gruppen förespråkade utvidgade löneskillnader. / In the early months of 2016 a reform called Lärarlönelyftet, aimed to raise the quality of teachers, was presented by the Swedish government. The reform was specifically designed to reward “especially skilled teachers” that, based on a couple of set criteria, could earn a raise up to 3000 Swedish crowns more if selected. Because of the limited amount of invested money from the government, only a third of the teaching faculty were able to earn this raise. How was this to be received by the teachers? Interviews were conducted with six social studies teachers in one Public School. Drawing on Rothsteins theory of social traps and the problem of trust, the interviews indicated that there were trust issues in multiple ways. Mainly these trust issues stressed the need for transparency and clarity all the way from the Government down to the local school, in this study called Alfabetskolan. Without this clarity, the teachers found the criteria for salary raise inconclusive. This led to a questioning about the practical relevance of the criteria, leading to wide spread speculation during the interviews. Although the workplace climate was characterized by silence from the school administration as well as between teachers, no conclusions could be made whether the reform would affect the collegiality in a negative way. The study was however able to stress an issue of not all teachers being on board on the terms of unequal salary. Two sides presented themselves during the interviews, with one side promoting salary differences and the other side preferring more equal salaries within the teaching faculty.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-36193 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Slotte, Simon |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Samhällsstudier och didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds