Bakgrund: Många personer lever med hälsoångest men få vet egentligen vad det innebär för individen själv och individens familj. Hälsoångest som kännetecknas av en stark oro av att ha eller drabbas av sjukdom är relativt nytt även inom sjukvården, varpå personalen behöver få ökad förståelse för personer som lever med hälsoångest. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos personer som lever med hälsoångest. Metod: Studien är skriven som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 12 kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades för att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultatartiklarna analyserades systematiskt och resulterade i fyra kategorier. Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Tidigare trauma, Oro, Informationssökande och Samsjuklighet. I de flesta studierna framkom att livshändelser såväl tidigare som senare i livet påverkade graden av hälsoångest. Oro kring hälsa, psykiatrisk och somatisk samsjuklighet samt informationssökande efter symtom på internet hade stor påverkan på hälsoångest. Konklusion: Hälsoångest är vanligt förekommande bland personer i samhället och utbildning och personcentrerad vård är två sätt att angripa tillståndet på. Vidare saknas kvalitativ forskning inom området vilket hade ökat förståelsen för tillståndet ytterligare. / Background: Many people live with health anxiety, but few know what it means for the individual himself/herself and for their family. Health anxiety, which is characterized by a concern about having or suffering from an illness, is relatively new even in healthcare, and the staff needs to increase understanding of people with health anxiety. Aim: The aim was to shed light on the experiences of people living with health anxiety. Method: The study was written as a general literature study with an inductive approach with 12 quantitative and two qualitative scientific articles to describe the current state of knowledge. The resulting articles were systematically analyzed and resulted in four categories. Results: Four categories emerged from the results: Previous trauma, Worry, Information seeking and Comorbidity. In most of the studies, life events influenced the degree of health anxiety. Concerns about health, psychiatric and somatic comorbidity and searching for information on symptoms on the internet also had a major impact on health anxiety. Conclusion: Health anxiety is common among people in society, and education and person-centered care are two ways to treat the condition. Furthermore, there is a lack of qualitative research, which would have further increased the understanding of the condition.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-53490 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Erlandsson, Stefan, Pfeiffer, Wilma |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds