<p>Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper. Enkätresultatet är baserat på svar från 51 elever, 47 föräldrar samt 20 pedagoger och i fokusgruppintervjuerna deltog totalt 14 personer. Studiens resultat visar att ett utvecklingssamtal ska tillfredsställa skiftande behov utifrån såväl elevens, förälderns som pedagogens perspektiv. Föräldrarna är den grupp som mest ser fram emot ett utvecklingssamtal. Resultatet visar också att samtalets innehåll och genomförande i huvudsak infriar föräldrarnas förväntningar. I gruppernas uttalade förväntningar kan urskiljas att ett utvecklingssamtal ska ge information av värderande och företrädesvis positiv karaktär. Ambitionen att försöka förstå respektive perspektiv och att föra en öppen och ärlig dialog anser grupperna gemensamt vara både nödvändig och självklar. Resultatet visar även att gruppen elever uttrycker önskemål om ökad delaktighet och att samtalets genomförande ska präglas av engagemang som resulterar i delat ansvar för elevens skolgång. Samtliga grupper uttrycker viljan att under ett utvecklingssamtal finna gemensamma lösningar för att skapa motivation i arbetet med mål och handlingar för elevens utveckling och lärande. Dock visar resultatet att den enskilda elevens behov, intressen och förmågor inte beaktas i den utsträckning som förväntas. För att samtalet ska upplevas meningsfullt och framåtsyftande samt att föreslagna mål och handlingar ska uppfattas begripliga och hanterbara betonar grupperna och särskilt gruppen elever vikten av att samtalet genomförs med fokus på elevens individuella behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att deltagarna kommer till ett utvecklingssamtal med delvis skilda och i hög grad outtalade förväntningar på samtalets innehåll och genomförande. En trolig förklaring till detta är att ett gemensamt syfte inte förankrats i förväg och att deltagarna inte heller under samtalet tydliggör sina förväntningar för att uppnå en ömsesidig förståelse för dess syfte och ramar.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-7868 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Widén, Carina |
| Publisher | Stockholm University, The Stockholm Institute of Education |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0024 seconds