Syftet med denna studie är att undersöka hur praktikhandledare inom bygg- och anläggningsprogrammet uppfattar byggelevers yrkeskunnande och om de upplever någon skillnad i yrkeskunnandet mot före gymnasiereformen 2011. Studie- och yrkesvägledare fungerar som en länk mellan eleverna och branscherna där det är viktigt för vägledaren att ha kännedom om branschernas synsätt. Studien är genomförd med kvalitativ metod där tio APL-handledare på byggarbetsplatser i Värmlands län intervjuats. Intervjuerna är analyserade enligt innehållsanalys och ställs mot Illeris teorier om lärande och kompetens. Analyserna är inramade av Bourdieus habitusteori. Resultaten visar att APL-handledare har svårt att definiera vad yrkeskunnande är och därmed har uppfattningarna skiljts åt gällande vad som förväntas av APL-elever. Det framkommer även att egenskaper som förväntas av APL-eleverna närmast kan definieras som Bourdieus kapital än konkreta yrkesfärdigheter. Våra resultat visar dessutom att APL-handledarna inte har någon uppfattning om vad som står i examensmålen för bygg- och anläggningsprogrammet. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för studie- och yrkesvägledarens uppdrag som ibland blir en medlande länk mellan de olika aktörerna; skolan, arbetslivet och eleven. / The purpose of this study is to investigate what building and construction workers who mentor students from the vocational-education program of building and construction think about the students’ vocational skills. The study also hope to ascertain whether the construction workers have noticed any difference in the students’ vocational skills after the school reform of 2011. As aspiring guidance counsellors we aim to play the role of a bridge between the students and their chosen field of employment. For guidance counsellors it is important to have a solid grasp of the values and views found in different fields of employment and to manage the expectations of the students. For this study, we used a qualitative method in which we interviewed ten mentors on construction sites across the county of Wermland. The content of the interviews was later analysed and compared to Illeris’ theory of knowledge and competence. As a theoretical framework, we also used Bourdieu’s theory of Habitus. The results show that the mentors had difficulty defining vocational skills in a meaningful and concise manner, which leads to students finding it difficult to know what is expected of them. The characteristics of the students are better defined in Bourdieu’s theory of habitus. The results also revealed that the mentors did not have a clear picture of what was expected of a student and did not understand fully what the student would need to learn in order to pass the relevant examinations at the end of the course. We hope that this study will contribute to a clearer understanding of the role of the guidance counsellor, which in this case is to act as a bridge between those already working in the construction industry and the students hoping to work within the construction industry after they have graduated.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-144509 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Blank, Iréne, Fridén, Magdalena |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds