<p>Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.</p>

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.

Algebra is an important part of the Swedish curriculum and is something that many students have difficulties with. Every student in upper secondary school in Sweden has to be given opportunities to develop their knowledge according to the curriculum. Therefor it is important to adapt the education conducted in order to give all students possibility to develop their knowledge. The aim of this study is to investigate how students with low achievements in mathematics experience the education in algebra in their first year at a vocational program in upper secondary school and investigate what difficulties they have with algebra. To reach the aim, qualitative interviews with eight students from vocational programs in their first year upper secondary school were conducted. The result shows that the students have a positive view on the recent education in algebra. Their experience put forth the education pace, work models and content and outlines of the lessons. Their difficulties in algebra is related to insecurity and can be explained through difficulties with the mathematic language, flaws in arithmetic and low level of abstraction. The result reinforces previous research and contributes with important knowledge to be aware of when planning and teaching algebra. / Algebra är ett av de centrala innehållen i matematikkurserna och är något som många elever har svårt med. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska skolan ge alla en möjlighet till att utvecklas. Därför är det viktigt att undervisningen utformas så att den ger möjlighet till alla elever att utvecklas. Syftet med studien är att undersöka hur elever med låga prestationer i matematik upplever algebraundervisningen i årskurs ett på yrkesförberedande program i gymnasieskolan och undersöka vilka svårigheter dessa elever har i algebra. Kvalitativa intervjuer med åtta elever som går i årskurs ett på yrkesförberedande program i gymnasieskolan genomfördes. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på algebraundervisningen som de nyligen fått. Deras upplevelse handlar om undervisningstempot, arbetsformer och lektionernas innehåll och form. Svårigheterna beror på osäkerhet i att arbeta med algebra och kan förklaras utifrån bristande aritmetiska kunskaper, brister i det matematiska språket och låg abstraktionsförmåga. Resultatet förstärker tidigare forskningsresultat och visar viktiga aspekter att beakta vid planering och utformande av algebraundervisningen.

Studien är en jämförelsestudie av hur kursplanen för Engelska A tolkas i prestationsprov som fokuserar på skriftlig förmåga. Proven var hämtade från yrkesförberedande- och teoretiska program på gymnasiet. Jämförelsen mättes med en innehållsvaliditetsskala producerad med material från Brown (1983), Brown och Hudson (2002) och EN1201 - English A (2000) och analysen utfördes av två bedömare. Analysen visade ett flertal indexmedelvärden som skiljde sig åt mellan de två grupperna: yrkesförberedande och teoretiska. Proven tillhörande teoretiska program fick generellt ett högre indexmedelvärde än proven tillhörande yrkesförberedande program. Dock förekom det en skillnad mellan de två bedömarnas rankningar på de flesta frågorna i validitetsskalan, och några frågors medelvärden opponerade emot indexmedelvärdena, d.v.s. en av bedömarna rankade de yrkesförberedande programmens prov högre vid mer än ett tillfälle. Genom analysen upptäcktes två olika tillvägagångssätt av testning, där ett var av en mer preskriptiv natur och hade en anknytning till de yrkesförberedande programmen medan det andra tillvägagångssättet som var knytet till de teoretiska programmen var av en mer deskriptiv natur. Graden av innehållsvaliditet för respektive grupp (yrkesförberedande och teoretisk) uppvisar, enligt validitetsskalan i studiens analys, att proven tillhörande teoretiska program demonstrerar en högre grad av innehållsvaliditet (högre medelvärden) än de yrkesförberedande. Detta resultat tyder på en tolkningsskillnad av kursplanen mellan de två programmen vid konstruerandet av prestationsprov. Skillnaden mellan testen som upptäcktes kan bero på den vaga kursplanen. / This thesis sets out to do a comparative study of how the English A syllabus is interpreted in achievement tests focusing on writing ability. The tests were collected from vocational and theoretical programs at upper secondary schools. The measurement instrument employed in this study was a content validity scale produced with material originating from Brown (1983), Brown and Hudson (2002) and EN1201 - English A (2000) and was utilized by two judges in order to analyse the collected tests. The analysis displayed numerous noteworthy index mean differences between the two groups: vocational and theoretical. The theoretical programs’ tests received overall a higher index mean compared to the vocational programs’ tests. However, a variance existed between the two judges’ scorings on most of the questions in the validity scale, and some questions’ means contradicted the index means, i.e. one of the judges ranked the vocational programs’ tests higher on more than one occasion. The analysis also revealed two diverse testing approaches, where one had a more prescriptive nature and was closely connected to the vocational programs while the other one, having a close connection to the theoretical programs, was more descriptive in nature. The degree of content validity in each test group (vocational and theoretical), showed that according to the scale used in the analysis of this study, the theoretical programs’ tests display a higher degree of content validity (higher means) compared to the vocational programs’. This result implies a difference in interpretation of the syllabus depending on program (theoretical and vocational) when constructing achievement tests. The difference found could be due to the vagueness of the syllabus.

Como a experiência estética pode ampliar as condições de escuta, leitura e compreensão do mundo? O objetivo desta pesquisa é trazer à luz o campo da criação artística como analogia da construção sensível do ser humano e a constituição de sua visão de mundo. Espera-se poder refletir sobre como o trabalho artístico se relaciona com processos subjetivos, conduzindo à transformação de aspectos psicológicos. Tomaremos a abordagem do Construtivismo Semiótico-Cultural em Psicologia como possibilidade de mediação de um diálogo entre Artes Cênicas e Psicologia, para a compreensão de processos e modos híbridos de criação, com o intuito de poder contribuir com procedimentos que abarquem estratégias de intervenção em Psicologia. Utilizaremos como material empírico os registros da atividade artístico-pedagógica do pesquisador que atua como artista-orientador do Programa Vocacional da Prefeitura da cidade de São Paulo. A forma de análise dos resultados prezará pela compreensão do acontecimento artístico em sua interdependência e interrelação com a pessoa e inserida dentro de seu campo social. São feitas reflexões sobre os procedimentos do processo de criação que envolve a elaboração de protocolos, depoimentos, entrevistas, ações culturais, construção de cenas como produtos artísticos que aparecem, ressoam e ressignificam a vida cotidiana. Consideramos que a experiência vivida da criação artística funde-se a uma pessoa também em construção, que vivencia, num espaço-tempo codificado, outras possibilidades e relações, percebe no advento do artifício sua incompletude como potencialidade latente de reinventar sua própria realidade / How can aesthetic experience enhance the conditions of listening, reading and understanding of the world? The objective of this research is to bring to light the field of artistic creation as an analogy of the sensitive construction of human being and his/her worldview constitution. It is expected that we can reflect on how the artistic work relates to subjective processes, which leads to the transformation of psychological aspects. We will take the approach of Semiotic- Cultural Constructivism in Psychology as the possibility of mediation of a dialogue between Performing Arts and Psychology, in order to understand of processes and hybrid forms of creation, intending to being able to contribute to procedures that cover strategies of intervention in Psychology. As empirical material, we will use the researchers who works as a tutor-artist in the Vocational Program of the city of Sao Paulo artistic-pedagogical activity records. The form of analysis of the results will focus the understanding of the artistic happening in its interdependence and interrelationship with the person, and inserted within his/her social field. We reflect on the procedures of the creation process that involves the elaboration of protocols, testimonies, interviews, cultural actions, and the construction of scenes as artistic products that appear, resonate and resignify day-to-day life. We consider the lived experience of artistic creation merges with a person who is also under construction, who experiences, in a codified space-time, other possibilities and relations, perceives in the advent of artifice his/her incompleteness as latent potentiality to reinvent his/her own reality

Como a experiência estética pode ampliar as condições de escuta, leitura e compreensão do mundo? O objetivo desta pesquisa é trazer à luz o campo da criação artística como analogia da construção sensível do ser humano e a constituição de sua visão de mundo. Espera-se poder refletir sobre como o trabalho artístico se relaciona com processos subjetivos, conduzindo à transformação de aspectos psicológicos. Tomaremos a abordagem do Construtivismo Semiótico-Cultural em Psicologia como possibilidade de mediação de um diálogo entre Artes Cênicas e Psicologia, para a compreensão de processos e modos híbridos de criação, com o intuito de poder contribuir com procedimentos que abarquem estratégias de intervenção em Psicologia. Utilizaremos como material empírico os registros da atividade artístico-pedagógica do pesquisador que atua como artista-orientador do Programa Vocacional da Prefeitura da cidade de São Paulo. A forma de análise dos resultados prezará pela compreensão do acontecimento artístico em sua interdependência e interrelação com a pessoa e inserida dentro de seu campo social. São feitas reflexões sobre os procedimentos do processo de criação que envolve a elaboração de protocolos, depoimentos, entrevistas, ações culturais, construção de cenas como produtos artísticos que aparecem, ressoam e ressignificam a vida cotidiana. Consideramos que a experiência vivida da criação artística funde-se a uma pessoa também em construção, que vivencia, num espaço-tempo codificado, outras possibilidades e relações, percebe no advento do artifício sua incompletude como potencialidade latente de reinventar sua própria realidade / How can aesthetic experience enhance the conditions of listening, reading and understanding of the world? The objective of this research is to bring to light the field of artistic creation as an analogy of the sensitive construction of human being and his/her worldview constitution. It is expected that we can reflect on how the artistic work relates to subjective processes, which leads to the transformation of psychological aspects. We will take the approach of Semiotic- Cultural Constructivism in Psychology as the possibility of mediation of a dialogue between Performing Arts and Psychology, in order to understand of processes and hybrid forms of creation, intending to being able to contribute to procedures that cover strategies of intervention in Psychology. As empirical material, we will use the researchers who works as a tutor-artist in the Vocational Program of the city of Sao Paulo artistic-pedagogical activity records. The form of analysis of the results will focus the understanding of the artistic happening in its interdependence and interrelationship with the person, and inserted within his/her social field. We reflect on the procedures of the creation process that involves the elaboration of protocols, testimonies, interviews, cultural actions, and the construction of scenes as artistic products that appear, resonate and resignify day-to-day life. We consider the lived experience of artistic creation merges with a person who is also under construction, who experiences, in a codified space-time, other possibilities and relations, perceives in the advent of artifice his/her incompleteness as latent potentiality to reinvent his/her own reality

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva. Korrelationen mellan somatiska besvär och skolstress var positiv och resultatet var signifikant. Studien visade att elever led av både Skolstress, Somatiska- och Psykosomatiska besvär och dessa borde tas i åtanke av både vårdnadshavare och lärare i skolsituationer. Relibiliteten för alla variabler utom Somatiska besvär var god och eftersom reliabiliteten var låg fanns risk för att samband inte var signifiktanta . Det fanns även en risk att Skolstressen var högre på grund av att det var nära terminsavslut. Förslag till vidare studier var att undersöka varför killar inte upplever samma besvär som tjejer. / The essay investigated factors that could contribute to school-related stress and somatic complaints among adolescents at academic- and vocational programs in high school in both sexes. There were 105 participants, whereof 59 from the academic programs, 23 where boys and 36 were girls and 46 from the vocational programs, whereof 25 were boys and 21 were girls. The study was a quantitative one and questionnaires were created from which contained 42 questions after which 10 variables were created and one question was analyzed with a qualitative approach. The results showed that students at the academic programs generally experienced more school-related stress. Girls experienced more school-related stress, external demands, somatic- and psychosomatic complaints and they thought they had too much demands on themselves. The correlation between somatic complaints and school-related stress was positive and the result was significant. The study showed that students suffered from both school-related stress, somatic- and psychosomatic complaints and this should be taken into consideration from both caregivers and teachers in school situations. The reliability for all variables other than Somatic complaints was good. There was a risk that the school-related stress was high because of closeness to end of semester. A suggestion for further studies was to examine why boys does not experience the same difficulties as girls

Syftet med denna studie är att undersöka hur praktikhandledare inom bygg- och anläggningsprogrammet uppfattar byggelevers yrkeskunnande och om de upplever någon skillnad i yrkeskunnandet mot före gymnasiereformen 2011. Studie- och yrkesvägledare fungerar som en länk mellan eleverna och branscherna där det är viktigt för vägledaren att ha kännedom om branschernas synsätt. Studien är genomförd med kvalitativ metod där tio APL-handledare på byggarbetsplatser i Värmlands län intervjuats. Intervjuerna är analyserade enligt innehållsanalys och ställs mot Illeris teorier om lärande och kompetens. Analyserna är inramade av Bourdieus habitusteori. Resultaten visar att APL-handledare har svårt att definiera vad yrkeskunnande är och därmed har uppfattningarna skiljts åt gällande vad som förväntas av APL-elever. Det framkommer även att egenskaper som förväntas av APL-eleverna närmast kan definieras som Bourdieus kapital än konkreta yrkesfärdigheter. Våra resultat visar dessutom att APL-handledarna inte har någon uppfattning om vad som står i examensmålen för bygg- och anläggningsprogrammet. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för studie- och yrkesvägledarens uppdrag som ibland blir en medlande länk mellan de olika aktörerna; skolan, arbetslivet och eleven. / The purpose of this study is to investigate what building and construction workers who mentor students from the vocational-education program of building and construction think about the students’ vocational skills. The study also hope to ascertain whether the construction workers have noticed any difference in the students’ vocational skills after the school reform of 2011. As aspiring guidance counsellors we aim to play the role of a bridge between the students and their chosen field of employment. For guidance counsellors it is important to have a solid grasp of the values and views found in different fields of employment and to manage the expectations of the students. For this study, we used a qualitative method in which we interviewed ten mentors on construction sites across the county of Wermland. The content of the interviews was later analysed and compared to Illeris’ theory of knowledge and competence. As a theoretical framework, we also used Bourdieu’s theory of Habitus. The results show that the mentors had difficulty defining vocational skills in a meaningful and concise manner, which leads to students finding it difficult to know what is expected of them. The characteristics of the students are better defined in Bourdieu’s theory of habitus. The results also revealed that the mentors did not have a clear picture of what was expected of a student and did not understand fully what the student would need to learn in order to pass the relevant examinations at the end of the course. We hope that this study will contribute to a clearer understanding of the role of the guidance counsellor, which in this case is to act as a bridge between those already working in the construction industry and the students hoping to work within the construction industry after they have graduated.

Syftet med denna studie är att synliggöra och skapa en större förståelse för de faktorer som kan påverka yrkeselevers måluppfyllelse och slutförande av sin utbildning i gymnasieskolan. Studien har fokuserat på att undersöka vad yrkeselever anser om svenskämnets innehåll och dess relation till deras programinriktning och framtid. Insamlandet av data och empiri har skett via en enkätundersökning och uppföljande semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Totalt ingick 130 elever i enkätundersökningen och 20 elever i intervjuundersökningen från en skola i norra Sverige. Underlag till enkäterna och analys av data och empiri har gjorts utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av grit och Self Determination Theory. Resultaten visar att yttre faktorer i form av låsta dataplattformar som reglerar elevernas lärande till lektionstiden är en faktor som bidrar till lägre motivation. Det framkommer även att eleverna inte är medvetna om vad självständigt arbete innebär, vilket resulterar i mindre motivation till att nå högre betyg. Elevernas kontinuitet i svenskundervisningen blir även påverkad av arbetsplatsförlagd utbildning och kan resultera i en lägre grad av måluppfyllelse. Det har även framkommit att det finns ett flertal faktorer som stärker elevernas motivation och på sikt kan ge en ökad måluppfyllelse. Dessa är programanpassning, elevanpassning, elevinflytande och kontinuerlig feedback. / The purpose of this study is to visualize and create a greater understanding of the factors that can affect vocational students' goal fulfillment and completion of their education in upper secondary school. The study has focused on investigating what vocational students think about the content of the Swedish subject and its relationship to their program direction and future. The collection of data and empirical data has taken place via a survey and follow-up semi-structured focus group interviews. A total of 130 students were included in the survey and 20 students in the interview survey from a school in northern Sweden. Basis for the questionnaires and analysis of data and empirical data have been made based on a theoretical framework consisting of grit and Self Determination Theory. The results show that external factors in the form of locked data platforms that regulate students' learning during class time are a factor that contributes to lower motivation. It also appears that the students are not aware of what independent work entails, which results in less motivation to achieve higher grades. Students' continuity in Swedish education is also affected by workplace-based education and can result in a lower degree of goal achievement. It has also emerged that there are several factors that strengthen the students' motivation and in the long run can lead to increased goal achievement. These are program adaptation, student adaptation, student influence and continuous feedback.

Arbete och en meningsfull sysselsättning är en rättighet för alla. Det bidrar till delaktighet, meningsfullhet och autonomi. För individer med utländsk bakgrund skapar arbete förutsättningar för att integreras i samhället, dock har många individer svårt att komma in i arbetsmarknaden. vi har undersökt varför arbetslösheten är högre hos individer med utländsk bakgrund som dessutom lever med psykiska funktionsnedsättningar, än för de vanliga individerna. Studien har visat att förutom individens utmaningar med diagnosen PTSD, som kan innebära kognitiva och/eller exekutiva nedsättningar, är samhällets syn, insatsformerna och kunskapsläget för de yrkesverksamma bidragande faktorer till den höga arbetslösheten. Den här kvalitativa studien har valt att ta del av yrkesverksammas perspektiv på hur arbetsrehabiliteringen ser ut och upplevs fungera. Vi utförde fem semistrukturerade intervjuer med fem personer som är yrkesverksamma inom det här området och har olika professioner. Samtliga har långa erfarenheter kring PTSD som diagnos, och vilken påverkan den har ur ett systemteoretiskt perspektiv. Bristerna i stödformerna som är tillgängliga i dagsläget är något vi identifierade i den tidigare forskningen och vårt resultat i den här studien visar att stora delar av intervjudeltagarnas upplevelser stämmer överens med tidigare forskningsresultat. Det visar på att forskningen inom PTSD i Sverige är bristfällig och ett syfte med den här studien är att belysa detta. Studien belyser även utmaningarna som en nyanländ individ med PTSD får möta jämfört med en som har svensk bakgrund. / Work and meaningful employment is a right for everyone. It contributes to participation, meaningfulness and autonomy. For individuals with a foreign background, work creates the conditions for integration into society, however, many individuals find it difficult to enter the labor market. we have investigated why unemployment is higher among individuals with a foreign background who also live with mental disabilities, than for the ordinary individuals. The study has shown that in addition to the individual's challenges with the diagnosis of PTSD, which can involve cognitive and / or executive impairments, society's views, forms of intervention and state of knowledge for the occupational factors contribute to the high unemployment. This qualitative study has chosen to take part in the professionals' perspective on how work rehabilitation looks and feels to work. We conducted five semi-structured interviews with five people who are professionals in this field and have different professions. All have long experiences with PTSD as a diagnosis, and what impact it has from a systems theory perspective. The shortcomings in the forms of support that are currently available are something we identified in the previous research and our results in this study show that large parts of the interview participants' experiences are consistent with previous research results. This shows that research in PTSD in Sweden is deficient, and one purpose of this study is to shed light on this. The study also highlights the challenges that a newly arrived individual with PTSD may face compared to someone with a Swedish background.