Bakgrund: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar i Sverige och globalt. Det är därför angeläget att tidigt identifiera elever med psykisk ohälsa då många är behandlingsbara. Försämringar är möjliga att förebygga. Skolan anses vara en viktig skyddsfaktor för att hantera psykiska påfrestningar. Samtidigt kopplas den ökade psykiska ohälsan ihop med skoltiden. Skolan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stödja elever mot utbildningens mål. I mötet med elever har skolan möjlighet att skapa känslan av sammanhang, KASAM, för att öka deras välbefinnande. Skolsköterskan har en nyckelroll i det salutogena hälsofrämjande och förebyggande arbetet för tidig identifiering av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva högstadieelevers signaler och symtom på psykisk ohälsa utifrån deras skattningar i kvantitativa frågeformulär samt beskriva vilka frågeformulär som använts. Metod: En beskrivande litteraturstudie med 12 kvantitativa artiklar. Huvudresultat: En framträdande signal vid psykisk ohälsa är ”upplevelse av utsatthet” på grund av våld och negativ stress. Av symtomen är de psykiatriska fler än de somatiska. Med stöd av validerade formulär kunde skolsköterskor hitta 30 % av de elever som hade ångest och/eller depression. I resultatet finns femtiotvå formulär som kan tillämpas vid identifiering av psykisk ohälsa. Slutsats: Högstadieelever beskriver sin psykisk ohälsa i validerade formulär med signaler och symtom. Skolsköterskan kan identifiera psykisk ohälsa hos högstadieelever med kunskap om sammanhanget mellan symtom och signaler. Existerande validerade formulär kan användas i sammanhanget. / Background: Mental health problems among adolscents is increasing in Sweden and globally. Identifying adolescents with mental health problems when many are treatable and preventable are important. Deterioration is possible to prevent. The school is considered to be an important protective factor for dealing with mental stress. At the same time, increased mental health problems is linked to school time. The school will work on health promotion and prevention to support adolescents towards the goals of education. In the meeting with adolescents, the school has the opportunity to create the sense of context, KASAM, to increase their well-being. The school nurse should play a key role in the salutogenic health promotion and prevention work for early identification of mental health problems. Aim: To describe high school students signals and symptoms of mental health problems based on their estimates in quantitative questionnaires and describe which questionnaires were used. Method: A descriptive literature study with 12 quantitative articles. Result: In a new context, signals and symptoms that high school students can express when having mental health problems are described. A prominent signal was the "experience of vulnerability" in which violence and negative stress. Of the symptoms, the psychiatric is more than the somatic. With the help of validated forms, school nurses were able to find 30 % of the adolescents with anxiety and/or depression. The result contained fifty-two forms that can be used in identifying mental health problems. Conclusion: High school students describe their mental health problems in validated forms with signals and symptoms. The school nurse can identify mental health problems in high school students with knowledge of the connection between symptoms and signals. Existing validated forms can be used in this context.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-33462 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Lundegårdh, Annika |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Med-Vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds