Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om läsmotivation hos högstadieelever i lässvårigheter ur ett elev- och lärarperspektiv. Med en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade forskningsintervjuer undersöktes vilka faktorer som elever och lärare uppfattade som främjande för läsmotivation. Dessutom undersöktes lärares upplevelser av hur de uppmärksammade elever i lässvårigheter, samt vilken ledning, stimulans och extra anpassningar som de upplevde stöttande. Forskningen som låg till grund för denna studie lyfte fram flera motivationshöjande faktorer; hemmet som förebild, tidig lästräning, stärka elevernas självförtroende i läsning, undervisa om lässtrategier, berika ordförrådet, använda intresseväckande texter, valfrihet, att arbeta med strukturerade textsamtal, samt att främja goda relationer i klassrummet. Denna studie hade en fenomenologisk inriktning som studerar människors livsvärldar och ser det unika i var och ens upplevelser. De teoretiska utgångspunkterna var self-determination theory, självbestämmandeteorin (SDT), och self-efficacy. Inom SDT är inre motivation viktig och dess samspel med den yttre motivationen. För ett välbefinnande behövs enligt SDT autonomi, kompetens och samhörighet. Self-efficacy handlar om individens tro på sin egen förmåga att utföra uppgifter och denna tilltro har betydelse för skapandet av motivation. Sex högstadieelever i lässvårigheter och åtta högstadielärare med olika ämneskombinationer deltog i studien. Analysmetoden som användes var konventionell innehållsanalys och elevernas och lärarnas upplevelser kategoriserades med hjälp av denna. Resultatet visade att de faktorer som lyftes fram i den tidigare forskningen sammanföll med det elever och lärare berättade. Det som var specifikt för eleverna var vikten av lästräning och synlig läsutveckling, arbetsro, framtidsplaner, samt att lärare frågade vad som funkade för eleverna. De åtta lärarna upplevde att det var lätt att uppmärksamma elever i svårigheter. Elever behöver ha tillgång till inläst material, uppleva samhörighet i klassrummet och att lärare bemöter dem med arbetssätt anpassade för deras olika behov. Våra slutsatser är att elever i svårigheter är unika individer och därför måste lärare samtala med var och en för att förstå vad de behöver för att utvecklas så mycket som möjligt. Lärare behöver tänka extra på elever i lässvårigheter redan när de planerar sin undervisning. För ökad läsmotivation behövs en tidig och positiv läsutveckling så elever inte hamnar i lässvårigheter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-393978 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Barbus, Susanne, Eriksson, Ulrika |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0019 seconds