Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om läsmotivation hos högstadieelever i lässvårigheter ur ett elev- och lärarperspektiv. Med en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade forskningsintervjuer undersöktes vilka faktorer som elever och lärare uppfattade som främjande för läsmotivation. Dessutom undersöktes lärares upplevelser av hur de uppmärksammade elever i lässvårigheter, samt vilken ledning, stimulans och extra anpassningar som de upplevde stöttande. Forskningen som låg till grund för denna studie lyfte fram flera motivationshöjande faktorer; hemmet som förebild, tidig lästräning, stärka elevernas självförtroende i läsning, undervisa om lässtrategier, berika ordförrådet, använda intresseväckande texter, valfrihet, att arbeta med strukturerade textsamtal, samt att främja goda relationer i klassrummet. Denna studie hade en fenomenologisk inriktning som studerar människors livsvärldar och ser det unika i var och ens upplevelser. De teoretiska utgångspunkterna var self-determination theory, självbestämmandeteorin (SDT), och self-efficacy. Inom SDT är inre motivation viktig och dess samspel med den yttre motivationen. För ett välbefinnande behövs enligt SDT autonomi, kompetens och samhörighet. Self-efficacy handlar om individens tro på sin egen förmåga att utföra uppgifter och denna tilltro har betydelse för skapandet av motivation. Sex högstadieelever i lässvårigheter och åtta högstadielärare med olika ämneskombinationer deltog i studien. Analysmetoden som användes var konventionell innehållsanalys och elevernas och lärarnas upplevelser kategoriserades med hjälp av denna. Resultatet visade att de faktorer som lyftes fram i den tidigare forskningen sammanföll med det elever och lärare berättade. Det som var specifikt för eleverna var vikten av lästräning och synlig läsutveckling, arbetsro, framtidsplaner, samt att lärare frågade vad som funkade för eleverna. De åtta lärarna upplevde att det var lätt att uppmärksamma elever i svårigheter. Elever behöver ha tillgång till inläst material, uppleva samhörighet i klassrummet och att lärare bemöter dem med arbetssätt anpassade för deras olika behov. Våra slutsatser är att elever i svårigheter är unika individer och därför måste lärare samtala med var och en för att förstå vad de behöver för att utvecklas så mycket som möjligt. Lärare behöver tänka extra på elever i lässvårigheter redan när de planerar sin undervisning. För ökad läsmotivation behövs en tidig och positiv läsutveckling så elever inte hamnar i lässvårigheter.

Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används som komplement relationellt perspektiv. Enligt Ahlberg (2015) betyder relationellt perspektiv att skolsvårigheter undersöks i centrum av interaktion och relationer. Förklaringar till utmaningar söks i mötet mellan eleven och den omgivande miljön, vilket medför att det är i elevens omgivning förändringar bör göras. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer med en frågeguide genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades det insamlade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018). Med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes en analysmodell för att bearbeta de transkriberade intervjuerna och ringa in teman för studien. Resultat Studiens resultat visar på att läsinriktningen phonics (Snow & Juel, 2007) starkast framträder i val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter. Utifrån informanternas utsagor baseras kunskap och kompetens främst på yrkeserfarenhet och samarbete mellan lärare och speciallärare. Arbetet med lust att lära sig läsa har sitt ursprung i de fyra framträdande faktorerna: lärarroll, framgång, intresse, meningsfullhet. Studieresultaten visar även på att det råder en avsaknad av tidiga stödinsatser under det första skolåret. Den pedagogiska sårbarheten synliggörs såväl i utmaningen att erövra värdefull kunskap om främjande läsinlärning, som i att möta elevernas olika behov. Ur studien framträder informanternas önskemål, behov samt uppfattning av ett ökat samarbete mellan lärare och speciallärare för en främjande läsinlärning. Specialpedagogiska implikationer Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner (SFS, 2011:186). Med specialläraren som god lyssnare och inspiratör, skapas möjligheter för att de pedagogiska samtalen kan utgöra värdefulla verktyg i att välja adekvata insatser utifrån elevens behov. De pedagogiska samtalen ökar chanserna till ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren. Genom samarbetet kan ett relationellt perspektiv på lärande träda in och stå i centrum av undervisningen. Liksom vikten av att specialläraren verkar som inspiratör till alternativa tillvägagångssätt i läsinlärningen under det första skolåret, finns behovet av att den samma inspireras av lärarna med deras kunskaper och erfarenheter. Utöver de pedagogiska samtalen är behovet av en närvarande speciallärare därför stort. Den operativa specialläraren balanserar undervisning i ett mindre sammanhang med deltagande i den ordinarie undervisningen.