Att leva i ett nytt land ställer nya utmaningar. Den nyanlända måste anpassa sig till nya traditioner, en ny kultur och ett nytt språk. Att lära sig kommunicera på ett nytt språk är för det mesta en komplicerad och lång process. Det finns många utmaningar och motivationen och drivkraften hos den nyanlända måste vara stark Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken syn nyanlända har på språkets betydelse för integration och vilka faktorer de upplever som centrala för sin språkinlärning. Uppsatsen är byggd på tidigare forskning samt det insamlade intervjumaterialet med hjälp av fenomenografisk forskningsanalys. En kvalitativ studie med fenomenografisk analys har genomförts, där resultatet baseras på data från semistrukturerade intervjuer. Fjorton respondenter deltog i undersökningen, hälften män och hälften kvinnor. Respondenterna är alla elever på SFI i Nässjö kommun och intervjuerna utfördes på Nässjö Lärcenter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som gav utrymme för följdfrågor. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av fenomenografisk forskningsanalys med utgångspunkt från tidigare forskning samt det insamlade intervjumaterialet för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. I resultatet presenteras fem kategorier som är indelade efter respondenternas inställningar som uppkom ur intervjuerna. Kategorierna fokuserar på deras generella inställning till språkinlärningen och dessa är: Den glada med positiv inställning, den tacksamma som vill ge tillbaka till samhället, den överlevande och praktiska, den uppgivna och frustrerade samt den målmedvetna och ambitiösa som törstar efter kunskap. I resultatet framkommer det att språket är ett viktigt verktyg för integrationen. Resultatet visar även att för flera av respondenterna var språket både det svåraste och det viktigaste med att integreras. De intervjuade diskuterade i flera fall att utan språket kan man inte bli en del utav samhället och att det svenska språket är som en nyckel in i Sverige och samhället. Detta belyser vikten av både institutionell språkutbildning och informella sätt att lära sig språket. / Living in a new country poses new challenges. The immigrants must adapt to new traditions, a new culture and a new language. Learning to communicate in a new language is for most people a complicated and long process. They face many challenges and the immigrant’s motivation and willingness must be strong. The purpose of this paper has been to investigate what views immigrant have on the importance of language for integration and what factors they perceive as central to their language learning. The essay is based on previous research as well as the collected interview material using a phenomenografic research analysis. A qualitative study with phenomenografical analysis has been conducted, based on data from semi-structured interviews. Fourteen participants took part in the conducted interviews, half of the participants were men and half of them were women. The participants were all students at SFI in Nässjö Municipality and the interviews were conducted at Nässjö Lärcenter. The interviews were conducted using an interview guide that gave scope for follow-up questions. The result has then been analyzed by means of a phenomenographic research analysis, starting with previous research and the collected interview material in order to answer the essay questions. The result presented five categories that were sorted according to the participants conceptions that arose from the interviews. The categories focused on their general attitude towards language learning and these were: The happy one with positive attitude, the grateful one who wants to give back to society, the survivor and the practical, the stated and frustrated as well as the goal-conscious and ambitious who thirsts for knowledge. In the result, it appeared that language is a very important tool for integration. The result also showed that for many of the participants, the language was both the most difficult and the most important matter in integrating into society. The participants discussed in several cases that without the language one cannot be a part of society and that the Swedish language is a key in to Sweden and the society. This highlights the importance of both institutional language education and informal ways of learning the language.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-40186 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Thorén, Matilda, Said, Riim |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds