Syftet med arbetet är att beskriva hur skolledare i grund- och gymnasieskolor implementerar Skolverkets studie- och stödmaterial (2015) för särbegåvade elever. Vi vill även undersöka vilken beredskap det finns hos pedagogerna i de nationella skolverksamheterna , hur extra anpassningar och det särskilda stödet ser ut för gällande elever. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om särbegåvade elever samt Skolverkets studie- och stödmaterial för särskilt begåvade elever. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se Hur använder och implementerar skolledare i grund- och gymnasieskolr Skolverkets studie- och stödmaterial(2015) för särbegåvade elever i de nationella skolverksamheterna? Vilken kunskap, beredskap och anpassning har pedagogerna runt särbegåvade elever i de svenska skolorna? Den teoretiska ansatsen i studien är ramfaktorteorin. Exempel på olika faktorer för skolans ramverk är skollag, läroplan och arbetstid, men kan även vara olika arbetsuppgifter. Ramfaktorteorin tar inte sikte på de formellt uppställda målen, utan på det som är praktiskt möjligt. Sammanfattnningsvis pekar resultaten på att Skolverkets studie- och stödmaterial är sparsamt implementerat i de nationella skolverksamheterna. Att pedagoger i de svenska skolorna saknar kunskap och beredskap för särbegåvade elever samt pekar resultatet på brister av extra anpassningar för särbegåvade elever.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-16689 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hjerth, Heléne, Cangemark, Christina |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds