Det här examensarbetet presenterar på vilket sätt rektorer från två kommuner i Sverige organiserar sitt vägledningsarbete i grundskolan och hur detta sker i relation till Skolverkets Allmänna råd - arbete med Studie- och yrkesvägledning. Vi vill skapa en överblick av hur några rektorer planerar och lägger upp sitt vägledningsarbete. För att genomföra detta har vi intervjuat 8 rektorer i två olika kommuner. Resultatet från intervjuerna har jämförts mot skolverkets allmänna råd om vägledning som utgetts av Skolverket samt litteratur och forskning i ämnet. Efter avslutat arbete kan vi lyfta fram att rektorerna planerar och organiserar sin vägledning olika mellan kommunerna och på vissa områden även så inom samma kommun. Rektorerna anser att vägledningen är en viktig och central del av skolans verksamhet och upplever att stora delar av det vägledande arbetet fungerar bra. Många av rektorerna lyfter fram kompetensen hos studie- och yrkesvägledaren och ser dem som en resurs för resten av personalen. Dock har många av rektorerna svårigheter att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans ansvar. Detta kan bero på olika saker, men vissa av rektorerna har börjat genomföra självständiga projekt på sin skola för att kunna organisera vägledningen på ett annat sätt framöver.

Den här studien omfattar en jämförande undersökning av svenska kemiläroböckers övningsuppgifter iförhållande till ämnesplanens kunskapskrav. Forskning visar att lärare ofta följer läroböckernas upplägg,samtidigt som böckerna inte alltid är uppdaterade efter gällande ämnesplaner. Studien genomförs för detcentrala innehållet stökiometri i kursen Kemi 1 för gymnasiet och jämförelsen baseras på kunskapskravenså som de tolkas och konkretiseras i Skolverkets kursprov. Två frågeställningar har undersökts; om detfinns skillnader mellan läroböckernas och kursprovets uppgifter vad angår uppgifternas komplexitet samthuruvida det finns skillnader i andra försvårande omständigheter som nya moment, obekant kontext ochblandade uppgifter. Ett vedertaget analysinstrument har använts för att bedöma uppgifternas komplexitetmedan andra försvårande omständigheter har identifierats kvalitativt. Resultaten visar attövningsuppgifterna i stökiometri i de undersökta läroböckerna inte är väl anpassade till ämnesplanenskunskapskrav som de tolkas i Skolverkets kursprov i kursen Kemi 1. För det första är läroböckernasuppgifter på lägre komplexitetsnivå än kursprovets uppgifter i flera viktiga innehållskategorier. För detandra visar studien att Skolverkets uppgifter i stor utsträckning använder försvårande omständighetersom annorlunda kontext, nya moment och blandade uppgifter, medan dylika uppgiftstyper i stort settsaknas i läroböckerna. En viktig slutsats från studien är att läraren aktivt måste ombesörja att eleverna fårtillgång till anpassade övningsuppgifter inför Skolverkets kursprov, eftersom skillnaderna i uppgiftstyperär väsentlig och elever därför behöver träning och vana vid uppgiftstypen för att prestera väl på provet.

Syftet med studien var att via förskollärare och specialpedagogers berättelser om övergången från förskola till förskoleklass, nå kunskap om hur dessa går till och vilka framgångsfaktorer de återger. För att nå informanters berättelse användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer vilka spelades in och transkriberades för att sedan analyseras och sorteras utifrån forskningsfrågorna i ett resultat. Resultatet jämfördes sedan mot tidigareforskning samt styrdokument, allmänna råd och riktlinjer och utifrån denna analys kunde en slutsats dras. Ansatsen var även att ur ett sociokulturellt perspektiv synliggöra hur lärandet i processen, på olika nivåer, gått till utifrån berättelserna. Studien visade på ett stortengagemang, goda kunskaper och intentioner hos informanterna att gen omföra övergångar anpassade efter de unga elevernas olika behov. Informanternas berättelser om framgångsfaktorer samstämmer med tidigare forskning och styrdokumentens rekommendationer för goda övergångsprocesser. I studiens intervjuer framträder en avsaknad av gemensamma möten för diskussion och spridning av all den samlade kunskapen samt ett redskap; en systematisk plan hur arbetet med processen kan genomföras. Övergångar kan innebära risker för att elevers inlärning hindras och då nästan alla elever i sexårsåldern berörs och så många som hälften känner oro inför övergången, gör frågan viktig att beakta. Forskning och informanters berättelser tyder på att elever i behov av stöd löper högre risk att inlärning bromsas upp samt riskerar att hamna utanför gemenskapen, exkluderas, om inte information om förhållningssätt och styrkor blir tydligt återgivna samt väl mottagna av förskoleklassens förskollärare och specialpedagog i aktuell skola. Komplexiteten i processen bör bli känd och diskuterad i möten mellan berörda aktörer och på så vis leda till utökad kunskap att förvalta i en gemensamt framtagen plan, ett årshjul.

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.

Syftet med arbetet är att beskriva hur skolledare i grund- och gymnasieskolor implementerar Skolverkets studie- och stödmaterial (2015) för särbegåvade elever. Vi vill även undersöka vilken beredskap det finns hos pedagogerna i de nationella skolverksamheterna , hur extra anpassningar och det särskilda stödet ser ut för gällande elever. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om särbegåvade elever samt Skolverkets studie- och stödmaterial för särskilt begåvade elever. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se Hur använder och implementerar skolledare i grund- och gymnasieskolr Skolverkets studie- och stödmaterial(2015) för särbegåvade elever i de nationella skolverksamheterna? Vilken kunskap, beredskap och anpassning har pedagogerna runt särbegåvade elever i de svenska skolorna? Den teoretiska ansatsen i studien är ramfaktorteorin. Exempel på olika faktorer för skolans ramverk är skollag, läroplan och arbetstid, men kan även vara olika arbetsuppgifter. Ramfaktorteorin tar inte sikte på de formellt uppställda målen, utan på det som är praktiskt möjligt.  Sammanfattnningsvis pekar resultaten på att Skolverkets studie- och stödmaterial är sparsamt implementerat i de nationella skolverksamheterna. Att pedagoger i de svenska skolorna saknar kunskap och beredskap för särbegåvade elever samt pekar resultatet på brister av extra anpassningar för särbegåvade elever.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick då möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbättra undervisningen i matematik. Forskning visar på att skolor har olika förutsättningar och tillvägagångssätt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i och förståelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar på de förutsättningar skolorna haft för att verkställa Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgångsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgå från det lokala utvecklingsbehovet och ägas av lärarna själva. Det ska vara en skolangelägenhet och vara väl förankrat bland alla medarbetare. Det kräver långsiktighet, kontinuitet, prioritet och ett tydligt stöd av både kollegor och ledning. I studien framkommer det att endast ett av projekten uppfyller majoriteten av framgångsfaktorerna. Resultatet visar att rektorerna inte varit delaktiga till initiativet och inte heller medverkat till att utforma innehållet i matematikprojekten. Dessutom framkom att samtliga projekt saknat stöd av kommunens skolförvaltning. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare definierar begreppetbedömning i förskolans verksamhet samt hur förskollärares pedagogiskautgångspunkt ser ut vid planerar av undervisning. Till grund för studien ligger enenkätundersökning som genererade 242 svar. Studien utgår från ettprofessionsteoretiskt perspektiv där begrepp som autonomi, förtroende, abstraktkunskap och preprofessioner används. Resultatet visar att det finns en variation i hurbedömning förekommer i förskolan. Det framkommer även att en majoritet avenkätens förskollärare tycker att det ingår i sitt uppdrag att arbeta mot Skolverketsobligatoriska kartläggning i förskoleklass. Majoriteten förskollärare tar dock intehänsyn till kartläggningen när de planerar sin undervisning i förskolan.

Förskolan är inne i en förändringsprocess. Barngruppernas storlek i förskolan diskuteras flitigt inom media och det finns en nyutkommen avhandling som behandlar barngruppens storlek. I februari 2016 gick Skolverket ut med nya riktlinjer i ett försök att minska barngruppernas storlek i förskolan. Med anledning av detta valde vi då att skriva vårt examensarbete där syftet är att förstå hur barn och pedagoger upplever den psykosociala arbetsmiljön i förskolan och deras tankar kring barngruppernas storlek.Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i detta arbete. Empirin består av 3 muntliga intervjuer med förskollärare på en kommunal förskola i södra Sverige, 2 samtal med barn från en förskola i södra Sverige och vi har även skickat frågeställningar via mail till 23 pedagoger för att få fler röster från olika delar av Sverige.Resultaten vi fått från intervjuerna med pedagoger visar att det är många faktorer som spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek. Pedagogerna känner sig stressade och otillräckliga med anledning av barngruppernas storlek, de administrativa och praktiska arbetsuppgifterna ökar ju fler barn det finns i barngruppen.Pedagogerna vi intervjuat hade både positiva och negativa tankar kring Skolverkets nya riktlinjer. Många ansåg att riktlinjerna var väldigt bra och hoppades att de skulle lagstadgas, medan andra ansåg att dessa riktlinjer var rent skitsnack och att det varken finns pengar eller resurser till sådana riktlinjer.

This research is about six pedagogue´s and their reflections about the size of the children´s group in the preschools. Then I will discuss the pedagogue’s recommendation on the significance of the size of a children´s group learning and development and it´s practical significance for the preschool function. The pedagogue’s statements will be discussed in relation to The Swedish National Agency for Education (TSNAE) guidelines on group size. The theoretical framework of this essay will take an overview of the social cultural perspective, the group size and its significance for both the children´s learning and development, for interaction and communication and TSNAE advice and guidelines. A qualitative approach was used including six interviews in Stockholm. The result of this research shows that the six pedagogue´s concluded that the size of a children´s group can vary according to circumstances but 15 - 18 children are recommended and that is also supported by TSNAE. There is no exact recommendation for an ideal group size from TSNAE, but their guidelines for a group size is based on that children will development on an optimal way. For the pedagogue´s will be able to hear and listen to all children, the pedagogue´s think that it´s important that this can be done if the children group is divided in smaller groups during the day. This is also important for the interaction and to have discussions with the children. It is difficult to individualize the children if they are too many children in the group.    TSNAE general advice for quality says that the children´s group should be suitable size. The size will be according to the preschools prerequisites.