Syftet med studien är att undersöka Skolverkets bedömningsstöd i svenska, LegiLexi och fyra legitimerade lärares åsikter och erfarenheter av de båda bedömningsstöden. En dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer har genomförts. Resultatet visar att Skolverkets bedömningsstöd i svenska mäter de kunskaper eleven förväntas besitta i slutet av årskurs 1 och 3. LegiLexis tester mäter en djupare förståelse av elevens läskunskaper men saknar kunskapstester som mäter skrivförmågan. De fyra intervjuade lärarna ser Skolverkets bedömningsstöd i svenska som en bra första uppgift för att identifiera elevers kunskaper och se var eleven bör ligga kunskapsmässigt. Däremot anser de att Skolverkets bedömningsstöd är mycket tidskrävande. Lärarna beskriver LegiLexis tester som ett sätt att mäta elevers djupare läskunskaper men saknar en skrivdel. Studiens slutsats är att Skolverkets bedömningsstöd i svenska är det test som fristående mäter de kunskaper som elever ska ha utvecklat medan LegiLexis tester behöver komplement för att mäta elevens skrivkunskaper.

Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.

Studiens syfte är att undersöka på vilka olika sätt intervjuade lärare upplever Skolverkets nationella bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och på vilket sätt resultatet från bedömningen används för elevens kommande skolår. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin med ramfaktorerna tid, gruppstorlekoch ledning och organisationdär empiriska materialet analyseras tematiskt. Resultatet av studien visar att intervjuade lärare upplever bedömningsstödet som en positiv kartläggning som synliggör elevers läs- och skrivutveckling, främst på gruppnivå. Den ramfaktor som påverkar arbetet mest är tiden. Intervjuade lärare upplever en tidsbrist i arbetet med bedömningsstödet som ledning och organisation inte tar höjd för. Samtliga lärare som deltagit i studien uttrycker att det inte får rätta förutsättningar för arbetet med bedömningsstödet från ledning och organisation. En slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att deras erfarenheten inom läraryrket spelar roll och i arbetet med bedömningsstödet. Ytterligare en slutsats som går att dra är att intervjuade lärare upplever att arbetet med bedömningsstödet sker på bekostnad av den ordinarie undervisningen men att upplevelserna ändå är att kartläggningen ger ett gott underlag att arbeta vidare med.

Syftet med föreliggande undersökning är att bidra med kunskap om hur fem psykologilärare på gymnasiet undervisar för att elever ska få en ökad självkännedom. Psykologi som ämne på gymnasiet har likt andra ämnen förändrats flera gånger sedan 1965, då ämnet infördes. En del av psykologiämnets syfte är sedan 2011 att “undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom” (Skolverket, 2011). Vid genomgång av tidigare forskning framkommer det att det inte finns någon ämnesdidaktik samt att det inte finns särskilt mycket forskning gjord kring att undervisa i psykologi på gymnasiet. Några exempel på genomförd forskning redovisas även om dessa inte är direkt relaterade till denna studie. För att konkretisera det abstrakta i att undervisa i självkännedom valdes det sociokulturella perspektivet som grund, specifikt vilka medierande verktyg lärarna använde för att uppnå målet för undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem psykologilärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna använder sig av de medierande verktyg tidigare forskning konstaterat ha positiva effekter på undervisningen i psykologi. Psykologilärarna menade att ett av det viktigaste verktyget de hade var klassen och klassrummet. Ytterligare information som framkom var, bland annat, att lärarna som deltog i undersökningen ofta få ta del av elevers psykiska ohälsa som en följd av att det är just psykologi som de undervisar i. En slutsats bland andra är att psykologilärare arbetar utifrån beprövad erfarenhet.

Detta produktionsarbete har undersökt spelet Plague Inc som ett verktyg i matematikklassrummet samt elevers attityd till digitala spel i undervisningen. Undersökningen har gjorts i en klass med 12 elever på gymnasiet, där de med hjälp av instruktioner och konstruerade uppgifter spelade spelet på sina telefoner och löste givna uppgifter under spelets gång. Två fokusgrupper valdes ut, som observerades och videoinspelades. Undersökningen omfattade även en skriftlig enkät om attityder och tankar kring spel i matematikundervisningen. Enkätsvaren visar att majoriteten av eleverna ställer sig positiva till spel i undervisningen och att de blir mer motiverade när undervisningen därigenom varieras. Elevaktiviteterna under spelets gång registrerades för att därigenom försöka synliggöra de förmågor som Skolverket har som mål för i matematikundervisningen. / This thesis studies the game Plague Inc as a tool in the mathematics classroom, including students´ attitudes towards digital games in the teaching of mathematics. The survey was made in a class consisting of 12 students in upper secondary school, where they with help from instructions and constructed tasks, played the game on their phones and solved written assignments. Two focus groups were chosen, observed and video-recorded. A poll was also conducted on the students´ attitudes and thoughts toward games in the mathematics practice. The result from the poll showed that most of the students had a positive attitude towards games in class and that they were more motivated when the teaching was varied. A registration of the students´ activities, when playing the game, was also made to try to detect the abilities that Skolverket lists as goals for the teaching of mathematics.

Att studie- och yrkesvägledningen har tydliga riktlinjer att följa syns i olika styrdokument och lagar men allt som oftast är inte detta en verklighet som skolorna följer. Syftet med detta arbete är att undersöka likheter och skillnader mellan rektorers och studie- och yrkesvägledares syn på bland annat organisationen i skolan, hur rektorer ser på hela skolans ansvar samt om där finns skillnader i synen på studie- och yrkesvägledningen när rektorer respektive vägledare berättar om den. Studien genomfördes med stöd av kvalitativa intervjuer med verksamma rektorer och studie- och yrkesvägledare i två norrlandskommuner. Resultatet som framkom stämde ganska bra med de rapporter och den tidigare forskning vi bearbetat. Utredningar, forskning och rapporter visar att organisationen av studie- och yrkesvägledningen är något som har en tendens att vara otydlig och ansvaret ligger ofta på den enskilda studie- och yrkesvägledaren. Rektorernasom är de som har ansvaret är pålästa om ’hela skolans ansvar’ när det gäller studie- och yrkesvägledning och anser att det är en viktig del i dagens skola men därefter släpper de tyglarna och låter studie- och yrkesvägledaren ta det största ansvaret när det egentligen ska vara tvärtom. Styrningen uppifrån är ofta oklar trots att rektorer har kunskapen om vad som står i läroplaner och i de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning. Samarbetet med lärarna är begränsat vilket kan bero på att lärarna inte heller alltid vet vilken studie- och yrkesvägledarnas roll är. Samtidigt upplevs yrket väldigt fritt av den verksamma studie- och yrkesvägledaren och det är inte alltid svårt att få gehör för önskemål även om studie- och yrkesvägledare ofta önskar ett utökat samarbete med lärare.

På senare år har antalet nyanlända elever ökat markant på Språkintroduktionsprogrammet över hela riket. Dessa elever behöver snabbt tillägna sig svenska språket för att kunna kommunicera och skaffa sig en utbildning. Nyanlända elever som kommer till Sverige i gymnasieåldern är nybörjare i svenska språket och har olika skolbakgrund men de har ändå uppnått en relativt hög kognitiv nivå. Läroplanen betonar att språkutvecklingen är all ämneslärares uppdrag. Samtidigt är undervisningen i svenska som andraspråk ett extra stort ansvar. Kunskapskraven i svenska som andraspråk för årskurs 9 är högt ställda för nyanlända elever på språkintroduktionen och därför undersöks i denna studie vad nyanlända elever har för förståelse av kunskapskraven och kurssyftet. Lärare som undervisar nyanlända elever har en utmaning i att anpassa språket samtidigt som innehållet inte bör förenklas. Studiens syfte är även att undersöka hur lärare tydliggör kunskapskraven och kurssyftet för eleverna samt hur lärare ser på bedömning utifrån kunskapskraven.            I denna studie har en kvalitativ metod, som baserats på halvstrukturerade intervjuer, använts för att på bästa möjliga sätt besvara frågeställningarna. Det framgick att två av sex intervjuade elever har visat förståelse för kunskapskraven och kurssyftet. Enligt deras lärare har dessa elever lyckats uppnå en språknivå som hjälper dem att förstå innehållet. Resultatet har även visat att två av tre intervjuade lärare bedömer elevernas språkutveckling utifrån kunskapskraven och tydliggör dem. Den tredje intervjuade läraren väljer dock att inte förklara kraven varken under undervisning eller under sin bedömning av elevens språkutveckling. Studien har kommit fram till att det saknas en länk mellan kunskapskraven i svenska som andraspråk för årskurs 9 och den faktiska språknivå som nyanlända elever befinner sig i. Problematiken som undervisande lärare möter idag behöver undersökas samt användning av Skolverkets stödmaterial behöver tydliggöras och styrkas med föreläsningar för lärare i alla ämnen. / In recent years, the number of newly arrived students has increased significantly in the Language Entry Program across the entire country. These students need to quickly acquire the Swedish language in order to communicate and get an education. Newly arrived students who has reached the highschool age but yet are beginners in the Swedish language and have different school backgrounds have achieved a relatively high cognitive level compared to their peers. The curriculum emphasizes that language development is the main role for all the teachers´ assignment, while teaching in Swedish as a second language is an extraordinary responsibility. The knowledge requirements in Swedish as a second language for grade 9 are high for newly arrived students on the Language Introduction program, therefore, this study investigates newly arrived students´ understanding of the knowledge requirements and the purpose of the course. Teachers who teach new arrivals are expected to adapt the language at the same time as the content should not be simplified. The aim of the study is also to investigate how teachers clarify the knowledge requirements and the curriculum for the students as well as how teachers view assessment based on knowledge requirements. In this study, a qualitative approach based on semi-structured interviews with the students has been used to answer the questions in the best possible way.               It was found that two out of six interviewed students showed understanding of the knowledge requirements and the purpose of the course. According to the interviews with their teachers, these students have managed to achieve a language level that helps them understand the content. The result has also shown that two out of three interviewed teachers assess pupils' language development based on knowledge requirements. However, the third interviewed teacher chooses not to explain the requirements either during teaching or during his assessment of the learner's language development. From this study it was concluded that there is no link between the knowledge requirements in Swedish as a second language for grade 9 and the actual level of newly arrived students. The problems that practicing teachers face today need to be investigated and the use of the school's support materials needs to be clarified and substantiated with classes for all subject teachers.

Unga ställs inför ett stort utbud av utbildningar och ett arbetsliv i ständig förändring. Forskning visar att behovet av att stärka ungas valkompetens har ökat. Att välja utbildning, och samtidigt veta vad man vill göra längre fram, är svårt för ungdomar. En forskningsrapport från Skolverket framhåller att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur ungdomar väljer gymnasieutbildning. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen ska fungera som en kompensation för vilken stöttning eleven får med sig hemifrån. Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig oavsett i vilken kommun eleven studerar. Den nationella styrningen av uppdraget är inte reglerad och preciserad, utan det är upp till varje kommun och skola att avgöra hur resurser för studie- och yrkesvägledning fördelas. I mitt examensarbete genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med fem studie- och yrkesvägledare inom den kommunala grundskolan. Syftet var att få kunskap om arbetet med valkompetens och likvärdighet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. I intervjustudien framkom att professionen upplever att det finns brister i likvärdigheten mellan skolorna. Kunskap kring läroplan och styrdokument samt vad som påverkar ungas val finns inom professionen. Dock saknas det ett systematiskt arbete med karriärvägledning. Det saknas även en plan för hur studie- och yrkesvägledning kan förebygga att unga begränsas av social och kulturell bakgrund i sina framtida val. Skolinspektionen och Statens offentliga utredningar, SOU, drar likande slutsatser när det gäller brister i likvärdighet och kvalité för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Om skolan ska fungera som jämlik arena i samhället, och arbetet med studie- och yrkesvägledning spegla styrdokumenten, behöver resurser satsas på karriärlärande insatser i grundskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka före detta elevers uppfattning om att få undervisning i DRACON. DRACON är ett konflikthanteringsprogram med drama som metod. För min undersökning har metoden varit enskilda intervjuer samt fokussamtal med elever som 2003-2004 deltog i undervisning i DRACON i skolan och i en filminspelning om DRACON-programmet. Mina resultat visar att drama i trygg miljö upplevs positivt av eleverna framför allt för att det kan hjälpa blyga elever att träda fram. Studien visar också att flera av eleverna som intervjuades fick med sig nya redskap i konflikthantering. Eleverna är positiva till kamratundervisning för att öka kunskapen om konflikthantering på skolor, vilket sammanfaller med forskning av Burton i Australien och är i linje med Skolverkets förespråkande av förebyggande insatser på skolor för att förebygga mobbning. Eleverna ser fördelar med att undervisas av en särskild pedagog i dramaundervisningen. Utvecklingen i klassen efter arbetet med DRACON i skolan och filmen om DRACON-programmet visar en effekt som också beskrivs av DRACON International (2005). Eleverna lär känna varandra på nya sätt, utvecklar känslor av kamratskap, empati och respekt, ökar sin lyssnade förmåga, förstår vikten av samarbete och förmågor, som att lyssna till andra. / The purpose of this thesis is to investigate previous students opinions about education in DRACON. DRACON is a program in conflict mangement with drama as a method. In spring 2013 interviews and focus discussions were made with students who 2003-2004 participated in education in DRACON and in filming the methods in the DRACON. My results shows that drama as a method get positive response, the most important reason is that it can be a help for shy pupils to step forward. Several of the pupils interviewed did get new tools for handling conflicts. The pupils are positive to peer-teaching for increasing the knowledge about conflict management in schools. The same thing is found in research by Burton (Australia) and is in the line with School department of Sweden that recommend preventive work in schools to prevent bullying. The students sees advantages in being educated by a pedagogue specialized in drama methods. The development in the school class after participating in DRACON and filming the methods in DRACON shows an effect among the students that also are described in DRACON International (2005). They get to know each other in new ways, develop feelings of friendship, empathy and respect, increase the listening capacity, understand the importance of collaboration and capacities, as listening to others.

Vi valt att fördjupa oss i pedagogers dokumentationsarbete utifrån den nya lagstiftningen som kom i juni 2014, gällande arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Metoden som i denna studie används är en enkätundersökning i form av ett onlineformulär, med möjlighet till fritextsvar, som vi analyserar både kvantitativt och kvalitativt. Respondenterna är yrkesverksamma pedagoger i gymnasiesärskolans olika program. Resultatet av studien ger en enhetlig bild av hur godtyckligt statens intentioner realiseras och implementeras i skolans verksamhet. Detta beroende på tjänstemännens tolkningar av statens givna ramar. Studien visar en stor diskrepans mellan respondenternas verksamheters olika implementering, förändrade arbetssätt och rutiner kring dokumentation, sedan lagändringen i Skollagens(2014), 3:e kap 8-9§. Styrdokument tolkas, verkställs och förankras beroende på ledning, styrning och stimulans, maktkultur och diskurser. Resultat visar även på en ökad kollegial samverkan, då respondenterna skriver färre åtgärdsprogram än tidigare. Majoriteten av respondenterna talar om ett oförändrat arbete eller ingen förändring med Arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Respondenterna ger även uttryck för otydliga direktiv, på grund av styrdokument med stort tolkningsutrymme och avsaknad av tydliga ramar.