I denna studie undersöks hur fenomenet mobbning har konstruerats i Sverige mellan åren 1973 och 2014. Mer specifikt handlar det om den konstruktion som tagit plats i den faktalitteratur som har haft en central betydelse för de som genom sitt arbete eller i egenskap av förälder kommer i kontakt med barn och ungdomar inom skolan. Utgångspunkten är ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv i allmänhet, och ett foucauldianskt teoretiskt och metodologiskt perspektiv i synnerhet. Syftet är att både se till konstruktionen av fenomenet i sig, men även vilka makteffekter som kommer av dessa konstruktioner. Resultatet visar på två tydligt åtskilda diskurser som tar form under denna period. För det första en individfokuserad diskurs, inom vilken mobbning konstrueras som ett individproblem med grund i personliga egenskaper och beteendemönster. De makteffekter som inom denna diskurs produceras gäller framför allt subjektspositionen förälder, utifrån det ansvar de tilldelas när det gäller barnets uppfostran. För det andra en kontextfokuserad diskurs, inom vilken man ser till det större sammanhang som en mobbningssituation tar plats inom. Det finns inom denna diskurs en ambition om att belysa problematiken från flera perspektiv, och framförallt är det det naturligt förekommande relationsarbetet mellan elever som lyfts fram. De makteffekter som produceras står i relation till de miljömässiga och organisatoriska förutsättningar som finns inom skolan, och de subjektspositioner som aktualiseras är rektor och lärare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-30867 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Ström, Emil |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds