Syfte med vår studie är att bidra med kunskap om den fysiska miljön som pedagogisk lärmiljö i förskolan. Våra frågeställningar fokuserar på pedagogernas och barnens erfarenheter av de fysiska miljöerna samt hur de miljöerna ser ut på olika förskolor. Vi använde kvalitativa intervjuer, gruppaktiviteter (gruppintervjuer) och observationer för att samla in data. Empirin analyserades utifrån våra teoretiska utgångspunkter, dvs. sociokulturellt perspektiv samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultaten visar att barn, pedagoger och fysisk miljö är de tre aktörerna som samverkar i de pedagogiska läromiljöerna, vilket både skapar möjligheter och begränsningar. Hall, matrum, byggrum/bygghörna och ateljé/skapandehörna är bland de vanligt förekommande rummen/hörnor samt skapandematerial och konstruktion material är vanligt förekommande material på fem undersökta förskolor och detta var barnen också mest intresserade utav. Resultaten visar att arrangering av miljö påverkar barns lekar och aktiviteter när det gäller tydligt och otydligt avgränsade miljöer och utrymmen. Exempelvis var två av fem förskolor mindre uppstyrda och dessa hade också otydligare och större fria ytor, vilket syns på planritningar. Dessa två förskolor hade inte lika uppstyrda pedagogiska miljöer, vilket de tre andra förskolorna hade, som också hade mindre fria ytor. Med andra ord påverkar arrangeringen av miljö den pedagogiska verksamheten. När det kommer till delaktighet i miljöutformning var många barn positiva men alla barn upplevde inte att de är delaktiga i denna process. Framför allt ville de barnen som arbetade med projektarbete ha mer material som var relaterad till projektet, vilket vi tolkar som positivt i fråga om barns lärande. Barnen uttryckte också tydligt vad man inte fick göra i olika rum eller aktiviteter. När det kommer till tillgång till material upplevde många barn att det är svårt att nå till visst material på förskolan. Pedagogerna menade att de utformar miljön utifrån barns intressen och behov. Några pedagoger nämnde även trygghet, utveckling och projektarbete. Pedagoger anser att de gör barnen delaktiga i miljöutformning genom att observera barns intressen och några pedagoger brukar även ställa direkta frågor till barnen om hur barnen vill att miljön ska vara. När det gäller tillgång till material anser pedagogerna att det finns några hinder såsom barngrupp med blandade åldrar, brist på plats, ekonomi, slöseri. De resultat som vi har kommit fram till gäller på fem förskolor. Resultatet ska inte ses som en generalisering som gäller för alla förskolor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-321631 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Dusmukhametava, Aygul, Seyedi, Fatemeh Sadat |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2017vt02297 |
Page generated in 0.0927 seconds