Syftet med denna studie är att undersöka hur TAKK används i arbetet med språkutveckling i förskolan. Varför och hur just det här pedagogiska verktyget används och vilka möjligheter samt begränsningar som kan finnas. Detta görs via våra tre frågeställningar “Hur används TAKK i arbetet med att främja barns språkutveckling?”, “Hur upplever pedagoger att arbetet med TAKK bidrar till barns språkutveckling?” och till sist “Vilka möjligheter och begränsningar finns det i arbetet med TAKK?”. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare från två olika kommuner. Därefter har respondenternas svar analyserats genom Lev Semjonovitj Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Detta perspektiv innefattar människans sociala erfarenheter och relationer samt de kulturella redskap denne använder. Redovisningen av analysen har delats upp i tre centrala teman som är direkt kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att pedagoger i förskolan använder TAKK som förstärkning till det verbala språket för att stötta barnen. Stöttningen är främst riktad mot barn som inte har det svenska språket eller som är i behov av extra stöd. Resultatet visade dock att TAKK används med hela barngruppen för att bidra till alla barns språkutveckling genom lärande i socialt samspel då de utvecklar ett gemensamt språk.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-55610 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Forsberg, Lovisa, Amidi, Arbenita |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds