Författaren har arbetat för att ta fram en metod att identifiera potentiella ovårdade tomter ochförfallna hus. Denna metod ska kunna användas av kommuner som ett kostnadseffektivt verktyg attöversiktligt kartlägga ovårdade tomter och förfallna hus. Åtgärder som kommuner kan genomföra föratt hantera ärenden gällande ovårdade tomter eller byggnader med nedsatt funktion är bristfälligasett från PBL (Plan- och bygglag (2010:900)), något som resulterar i långa handläggningstider ochproblem vid delgivning av beslut. Där ärenden gått till beslut och åtgärder genomförts påfastighetsägarens bekostnad löper kommunen stor risk att få betala avgifterna, då Kronofogden oftafår problem att driva in skulderna. I samarbete med Ragunda kommun tog författaren fram en metodsom baseras på databaser och kommunens GIS program för att lätt markera på kartan fastighetersom passar in på valda kriterier. Ragundas metod jämfördes därefter mot två andra metoder medliknande syfte, en framtagen av Falkenbergs kommun och en av initiativet Sollefteås Ödehus.Metoderna kontrollerades därefter genom en fältkontroll utförd med checklista och en serie kriterierför att bedöma tillförlitligheten i metodernas resultat. Checklistan för fältkontroll togs också fram iarbetet med hjälp av medarberare hos Ragunda Kommun. Eftersom Ragundas metod fokuserade påbostadsområden innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde avgränsades de andra tvåmetoderna till detta för att kunna genomföra en konkret jämförelse, skillnader och likheter tas uppoch diskuteras med för och nackdelar både i analys genom en SWOT-analys och i diskussion. Ragundamed mer riktad användning av kriterier fick ett större antal missvisande träffar, där metoden gavutslag men kontroll i fält enligt checklista inte visade på ovårdat skick. Men i sin tur fångadeRagundas metod upp fler av de hus som enligt checklistan faktiskt var i ovårdat skick jämfört med deandra metoderna som jämfördes. Metoden som framtogs i samarbete med Ragunda kommun ansestjäna syftet att fånga upp och visuellt presentera potentiella ovårdade hus som finns inom dettillämpade området. Metoden måste dock anpassas om den ska användas utanförtillämpningsområdet bestämt av områdesbestämmande kriterier. Alternativt kan kommunentillämpa redan utvecklade metoder för större arealer, Falkenbergs metod som från start är utveckladför ett större område är ett bra alternativ. Gör man detta bör man dock beakta variationer mellankommunens område och Falkenberg för att få ett mer säkert resulat, där i se över användandet avkriterier. Falkenberg valde att inte använda kriteriet Fastighetsägare utanför kommun då mångajordbrukare ägde stora arealer, varpå hus kunde stå oanvända på dessa marker. Använde man detkriteriet riskerade man att missa dessa bostäder. Därmed bör kriterier som i Ragundas metodförkastats i.o.m användning innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde ses över igen vidtillämpning utanför dessa. / <p>2021-06-23</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-48466 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Bergström, Johan |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för ekoteknik- och hållbart byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0064 seconds