Syftet med denna studie är att få inblick i hur fritidhemslärare förhåller sig till elever med NPF-diagnoser samt hur de strukturerar verksamheten så att alla elever inkluderas. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med nio fritidshemslärare från olika svenska skolor i olika kommuner med varierad erfarenhet och utbildning. Studien har en specialpedagogisk utgångspunkt med ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att fritidshemslärare har ett positivt förhållningssätt till elever med NPF-diagnos, vilket medför att elever med NPF-diagnos ofta inkluderas väl i verksamheten. Resultatet visar också att fritidshemslärarna använder sig av olika strategier för att skapa en god relation till alla elever, oavsett diagnos. Något som påverkar strategierna är deras förutsättningar, utbildningsnivå, kompetens och engagemang. Fritidshemslärarna värdesätter och utgår från relationen till eleverna, särskilt till elever med NPF-diagnos, och anser att relationen är grunden för att kunna anpassa verksamheten bra. Resultatet synliggör också de utmaningar som fritidshemslärare står inför. Dels anser de att det saknas stöd från ledning, elevhälsan och specialpedagog för att lyckas strukturera verksamheten i enlighet med de uppdrag som fritidshemsverksamheten har. Studiens resultat visar dock att fritidshemslärare, trots ibland utmanande förhållanden, ser till det positiva och med sin kompetens möjliggör och anpassar verksamheten för alla elevers bästa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-42299 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ekman, Sara, Svedberg, Mattias |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.4081 seconds