I samhället uppmärksammas tekniken för sin ökande komplexitet och systemiska karaktär. l vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämne? Denna avhandling berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan. Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den didaktiska uppgiften att utveckla ett undervimingsområde om tekniska system? Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete. Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt förstärkts som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt med att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I öäverenstämmelse med modern teknikfilosofi har teknik i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskaperna. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska rys/em har dock skiftat i karaktär över tiden. Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska diskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än mot systemnivån. Så tenderar t.ex. undervisning om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemens uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle. Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finns en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. 1 avhandlingen visas även hur människans roll relativt systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring. / In our society technology is becorning increasingly complex. Technological systems are now part of our evetyday lives. To what extent is this reflected in the Technology subject? This dissertation concerns education and has the aim of investigating how technological systems are treated in the Swedish school system. The overarching question is: How has the Swedish compulsory school dealt with the pedagogical challenge of det'eloping miject content about technological systems? To answer this question, the discourse of school talk on technological systems across three different school arenas has been the focus of the study so that pedagogical challenges and historicallayers relating to the discourse can be outlined. The three school arenas are the formulation, mediation, and realisation arena. They mainly encompass national curriculae, text books and teachers work, respectively, from 1980 to 2009. On the realisation arena an interactive method has been used where the researcher collaborated with a team of teachers in a lower secondary school for two years. The results are presented in two ways. First, a set of offered companion meamngs found in the expressions on the arenas are presented. The compamon meamngs emanate from three kinds of rules regolating the discourse: educational focus, system languages and curriculum emphases. Second, each arena is discussed in detail. These discussions were arrived at by feeding the categories of compamon meamngs back into the analysis process as a tool to clarify themes, orders of discourse and changes over time. On the arenas subject content relating to technological systems has successive ly strengthened its position and can be found on several curricular levels. This shift is made possible by new descriptions of technology as a distinct field of knowledge, thus affecting the view of the school subject Technology. In a Swedish context this meant dissociation from the natural sciences. Two hegemonic discourses that make the pedagogical challenge to introduce technological systems more difficult have also been found: the hegemony of the artefact and the hegemony of science. The first relates to the subject's internal interest for small products and components. The second is based on a scientific precedence where Technology is used as an arena for the illustration of scientific laws and rules. Both hegemonies have the effect of directing the educational focus away from the systernic issues around the technology at hand. The search for answers is turned inwards and downwards in the systemic hierarchy. On the other hand, production systems and controi technology have established a position in the discourse. An emerging political and ethical theme concerned with the relation between citizenship, sustainable development and technology has forwarded a systems approach. / <p>Avhandlingen finns även som talbok, TPB-nr: CA01926.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-65356 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Klasander, Claes |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping : Linköping University Electronic Press |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Studies in Science and Technology Education, 1652-5051 ; 32 |
Page generated in 0.0031 seconds