Bakgrund: Distansarbete beskrivs vara en arbetsform där arbetstagare, på heltid eller deltid, utför arbetsuppgifter på annan plats än det centrala kontoret för organisationen. Tidigare forskning har lyft hur personliga egenskaper och olika grad av implementering av digitala verktyg kan påverka effektiviteten vid distansarbete. Problemformulering: Personliga egenskaper och digitala verktygs inverkan på upplevd effektivitet vid distansarbete. Syfte: Att ta reda på om arbetstagares självskattning av personliga egenskaper kopplade till FFM påverkar deras upplevda effektivitet vid distansarbete. Arbetet syftar även till redogörande för arbetstagares upplevda effektivitet vid distansarbete kopplat till användande av digitala verktyg vid arbetsformen. Metod: För att besvara frågeställningen användes kvantitativ metod. En enkätundersökning genomfördes på ett urval arbetstagare vilka hade erfarenhet av distansarbete. Den empiriska datan utgörs av 56 respondenter från tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Analysen genomfördes med enkel linjär regression med effektivitet på distans som beroende variabel och en oberoende variabel satt utifrån respektive hypotes. Slutsats: Av de 8 hypoteser som utformats kan ingen av dem antas. Detta är en konsekvens av att det utifrån resultatet inte kunde påvisas några positiva samband mellan variablerna som sågs signifikanta. I föreliggande studie ses alltså inte hög grad av en viss personlighetstyp påverka den upplevda effektiviteten vid distansarbete. Resultatet visar heller inte att de arbetstagare som uppfattar kommunikationen som enkel, anser att arbetsgivaren anpassat sitt ledarskap eller fått utbildning inom ramen för arbetsformen upplever sig mer effektiva vid distansarbete. / Background: Telework is described as a form of work where employees, full-time or part-time, perform tasks in a place other than the central office of the organization. Previous research has highlighted how personal characteristics and different degrees of implementation of digital tools can affect the efficiency of teleworking. Problem formulation: Personal characteristics and the impact of digital tools on perceived efficiency in teleworking. Aim: To find out whether employees' self-assessment of personal qualities linked to FFM affects their perceived efficiency in teleworking. The work also aims to account for employees' perceived efficiency in teleworking linked to the use of digital tools in telework. Method: A quantitative method was used to answer the question. A survey was conducted on a sample of employees who had experience of teleworking. The empirical data consists of 56 respondents from three municipalities in the Västra Götaland region. The analysis is performed with simple linear regression with efficiency during telework as a dependent variable and an independent variable based on respective hypotheses. Conclusion: Of the 8 hypotheses formulated, none of them can be assumed. This is a consequence of the result not showing any positive relationships between the variables that were seen as significant. In the present study, therefore, a high degree of a certain personality type is not affected by the perceived efficiency of teleworking. The results nighter shows that those employees who perceive communication as simple, believe that the employer has adapted their leadership or have received training within the framework of telework, consider themselves more effective when working remotely.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-21713 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Möller, Emma, Nilsson, Elin |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds