Studies show that young adults do not see public sector as an attractive employer. There is an incorrect view that needs to be treated with correct information. Ovanåkers municipality has therefore requested an information material that highlights them as employers. Public sector need to comply with laws and directives in their external communication. But how can these rules coincide with visual and verbal rhetoric, in order to maintain both the tune of the authority and yet influence the target audience? Previous research shows that visual and verbal rhetorical figures and tropes can affect the receiver so they look at the sender and the message more positively. However, there is no previous research on which rhetorical figures or tropes that works best in text and image, or how rhetorical figures and tropes can interact with language in public sector. This study has through comparative analysis and testing on the target audience come to the assumption that there are 11 rhetorical figures and tropes that work better than others with language in public sector with an informative purpose, and that there are six figures and tropes that should be able to interact to some extent with language in public sector, for example in images. Of these figures and tropes, this study indicates that public sector could use rhyme in heading, epanaleps in the introduction, antithesis in body text and hyperbola in image if they want their target audience to positively be affected by the information. The visual rhetoric should subsequently complement or say the same as the verbal rhetoric in order for them to work together. / Studier visar att unga vuxna inte ser på offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Det finns en felaktig syn som behöver bemötas med korrekt information. Ovanåkers kommun har därför bett om ett informationsmaterial som framhäver dem som arbetsgivare. Offentlig sektor behöver förhålla sig till lagar och direktiv i deras externa kommunikation. Men hur kan dessa regler samverka med visuell och verbal retorik i syfte att behålla både myndighetstonen men ändå påverka målgruppen? Tidigare forskning visar att visuella och verbala retoriska stilfigurer kan påverka mottagaren så att de ser på avsändaren och meddelandet mer positivt. Det finns dock ingen tidigare forskning på vilka retoriska stilfigurer som fungerar bäst i text och bild, eller hur retoriska stilfigurer kan interagera med myndighetsspråk. Denna studie har genom komparativ analys och utprovning på målgruppen kommit fram till antagandet att det finns 11 retoriska stilfigurer som fördelaktigt borde kunna samverka med myndighetsspråk i informativ text, samt att det finns sex stilfigurer som till viss del borde kunna samverka med myndighetsspråk, exempelvis i bilder. Av dessa stilfigurer indikerar studien att offentlig sektor kan använda rim i rubrik, epanaleps i ingress, antites i brödtext och hyperbol i bild – om de vill att målgruppen positivt ska påverkas av meddelandet. Den visuella retoriken borde sedan komplettera eller säga samma sak som den verbala retoriken för att de ska kunna fungera tillsammans.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-36022 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Andersson, Linn |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds