Ostlänken är en del av den enskilt största investeringen för svensk infrastruktur i modern tid, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Den kommer tillföra ny kapacitet i järnvägssystemet och frigöra belastning på befintliga banor och på det sättet förstora regionen. Swecos uppgift är att leverera en tids- och ekonomiskt effektiv lösning som samtidigt är både säker, miljömässigt- och socialt hållbar. I det arbetet är Swecos organisation indelad i bland annat de tre blocken plan, miljö och teknik som vart och ett är ansvariga för att utveckla järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning respektive systemhandlingar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen och kunskapsutbytet mellan kompetensområdena som ingår under blocken miljö och teknik upplevs och förs i praktiken. Ett vidare syfte är att sätta studiens resultat i relation till Swecos interna projektmål och styrdokument för kommunikation och erfarenhetsåterföring, för att vidare kunna synliggöra styrkor och förbättringsområden vad avser kommunikationen inom uppdraget Ostlänken. Insamlat material från enkätundersökning, intervjuer och fokussamtal har sammanställts med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användningen av kommunikationsmedel varierar inom uppdraget. Många upplever ett stort informationsflöde, bland annat i form av många möten. Det finns ett upplevt kunskapsglapp både mellan blocken, men också mellan de olika teknikområdena där det ibland är svårt att se varandras behov och förutsättningar. Med stöd av teorier inom det organisationspedagogiska området, visar studien vikten av att ta ansvar för det egna lärandet i form av aktivt lyssnande och reflektion över sina egna referensramar i förhållande till andras. Men också för andras lärande i form av hur man väljer att uttrycka sig och dela med sig av relevant information. Några av de områden som skulle kunna gynna organisationens utveckling är tydliga och detaljerade mötesagendor, mentorskap för att orientera nyanställda i uppdraget och främja kunskapsåterföring, återkommande tillfällen för reflektion kring arbetsgången samt arbete för att frångå invanda mönster gällande samtalsutrymme. Studien visar vidare att uppfyllelsen av den målbild som anläggningen har, kräver en strävan hos varje individ att bli expert på själva uppdraget samt att varje teknikområde får ta plats i beslutsprocesser. Genom att inte betrakta lärande som en naturlig del av arbetsgången, utan enbart sträva efter framfart i form av produktivitet, finns det på längre sikt risk för att detta sker på bekostnad av organisationens utveckling. / The project Ostlänken is part of the single largest investment for Swedish infrastructure in modern times, a new double track high-speed railway between Järna and Linköping. It will provide new capacity to the railway system and off load existing traffic and thus enlarge the region. Sweco's task is to deliver a time- and economically efficient solution that is both secure, environmentally- and socially sustainable. To achieve this, Sweco's organization is divided into the three areas plan, environment and technology. Each of which is responsible for developing railway plans, environmental impact assessment and system documents. The purpose of the study is to analyze how communication and knowledge exchange between the areas environment and technology are experienced and put into practice. A further aim is to put the results of the study in relation to Sweco's internal project- and control documents for communication and knowledge and experience transfer, in order to further visualize strengths and improvement areas in terms of communication within the assignment Ostlänken. Collected material from a questionnaire survey, interviews and focus discussions has been compiled using a thematic analysis. The results showed that the use of communication means varies within the assignment. Many people experience a large flow of information, partly as a result of the high meeting frequency. There is an experienced knowledge gap between the main areas, but also between the different technical areas of expertise where it is sometimes hard to see each other's needs and prerequisites. Based on theories from organizational pedagogy, the study shows the importance of taking responsibility for the individual learning in the forms of active listening and reflection on ones frame of reference and how it relates to others. But also the importance of taking responsibility for others' learning in terms of how to express one self and sharing relevant information. Some of the areas that could benefit the organization's development are clear and detailed meeting agendas, mentoring to orient new employees in the project, recurrent opportunities for reflection on the workflow and continuous work to make sure that the word is evenly distributed at meetings. The study further shows that to fulfill the overall project objectives, individual endeavor is required in order to become an expert in the project itself, and also that each area of expertise may take place in decision-making processes. By not considering learning as a natural part of the workflow, but merely striving for progress in terms of productivity, there is a risk that this will happen at the expense of the organization's development in the longer term.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-217343 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Bergner, Maria, Waardahl, Erica |
| Publisher | KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ECE-EX ; 2017:22 |
Page generated in 0.0045 seconds