Return to search

Kooperativt lärande i den tidiga läs-och skrivundervisningen / Cooperative learning in teaching of reading and writing in the early years

Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap kring lärares upplevelser av att använda kooperativt lärande i den tidiga läs- och skrivutvecklingen, samt att få ta del av deras upplevelser av fördelar och nackdelar med att undervisa på detta sätt. Frågeställningar  Hur utformar lärarna den tidiga läs- och skrivundervisningen? Hur använder lärarna kooperativt lärande i läs- och skrivundervisningen? Vilka effekter ser lärarna av att använda kooperativt lärande i läs- och skrivundervisningen? Hur upplever lärarna att arbetssättet passar elevers olika förutsättningar? Teorier Den teoretiska grunden i studien vilar framför allt på några delar inom det sociokulturella perspektiv, KASAM och inkludering. Det kommer att tas upp generella tankar inom det sociokulturella perspektivet och sedan titta lite närmare på den proximala utvecklingszonen och scaffolding.  Metod Studien är inspirerad av en fenomenologisk metodansats där det empiriska materialet består av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dokumentationen består av videoupptagningar som sedan har transkriberats i sin helhet. Resultat Lärarna som ingick i studien hade en enig upplevelse av att kooperativt lärande var ett gynsamt förhållningssätt till undervisning. De ansåg att koopertivt lärande var bra på många olika plan. Dels för att eleverna skulle ha möjlighet att utveckla sina kunskaper och sina sociala förmågor på bästa sätt. Lärarnma var eniga om att det var ett arbetssätt och förhållningsätt till lärande som var gynnsamt för de flesta eleverna. Genom att arbeta på detta sätt var det lätt att göra anpassningar och eleverna stöttade varandra, vilket fördjupade deras kunskaper, menade lärarna. Respondenterna ansåg att arbetssättet ledde till stora vinster i den sociala utvecklingen hos elever vilket i sin tur även bidrog till ett gott klassrumsklimat. Dock såg några av dem svårigheteri de grupper där det fanns många elever med svårigheter att samarbeta. De kunde även se att det ibland blev rörigt och högljutt vilket var svårt att hantera för vissa elever. Några av lärarna menade även att planeringen av undervisningen blev tyngre eftersom det blev fler moment som skulle förberedas.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-43916
Date January 2021
CreatorsBarrander, Anna, Möller, Jennie
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds