Syftet med undersökningen är att analysera och jämföra Carl XVI Gustafs och Stefan Löfvens tal till nationen angående covid-19 pandemin. De retoriska dragen jag har valt att grunda min undersökning på är ethos, pathos och logos, dispositio samt topikerna kausalitet och definition. De retoriska medlen används för att visa hur de används i en retorisk krissituation och vilka likheter eller skillnader det finns mellan talarna. Resultatet visar att både Löfven och Carl Gustaf samspelar med ethos, pathos och logos. Skillnaden på dispositionen mellan talarna är att Löfven avviker från Renbergs standardposition medan Carl Gustaf följer den. Definitions- och kausalitetstopiker används av båda talare för att framställa logos och pathos och beskriva orsak och konsekvenser samt definiera vad de egentligen pratar om. Slutsatsen utifrån resultatet visar att Löfven använder sig mest av pathos och logos medan Carl Gustaf fokuserar mest på ethos och pathos. Undersökningen visar att båda talare använder topiker men att defintionstopiker förekommer oftare än kausalitetstopiker i talen. I dispositionen använder både Löfven och Carl Gustaf två argument tillsammans med ett motargument.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-55126 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Shamon, Shadi-Shafir |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0038 seconds