Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, närmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete är att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs på ett kvalitativt sätt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats är uppbyggd på följande sätt. Först genomförde jag en kvalitativ innehållsanalys för att få en grundstomme i arbetet. Detta följdes av kvalitativa intervjuer för att få veta hur utbildningen genomförs i praktiken. Avslutningsvis diskuterades de frågor jag ställde för att kunna avrunda arbetet ur mina egna synvinklar samt att göra subjektiva bedömningar. Slutsatserna som dragits i denna uppsats är att det finns brister i utbildningen och i kursplaner av tornsystemmekaniker. Bristerna i utbildningen som blev uppenbara är att utbildare inte alltid utbildar på det som skall utbildas som är i detta fall ”kallt väder” utbildning. Detta på grund av att utbildare ser denna del av utbildning som tidstjuv och hellre fokuserar på den tekniska utbildningen. De brister i kursbeskrivningen som kom fram under min rapport är att torn- och systemmekanikerutbildningarna inte är i synk med varandra. Det innebär att utbildningarna inte alltid strävar mot samma mål. Tornmekanikerna genomför enligt kursplan en ”kall väder”-utbildning men inte systemmekanikerna och på grund av detta kan det vara svårt för dessa att samarbeta efter sin genomförda utbildning. / This work is about the technical training of the Armed Forces. It is a closer description how a course description for system mechanics and turret mechanics are implemented in practice and how it should be done theoretically. The essay will not treat the full training, it will only deal with the smaller part of the training, the soldier training. The purpose of writing this work is to show how the technical training is conducted in a qualitative way and check whether a mechanic can operate in a subarctic environment after the training is completed. This paper will be structured as follows. First, I conduct a qualitative content analysis to provide a foundation, this will be followed by qualitative interviews to discover how training is conducted in practice. Finally, I will discuss the issues I have set out, from my own points of view. The conclusions which have been drawn from this paper are that there are gaps in training and in curricula of turret-system mechanics. The shortcomings of the education that became obvious are that educators do not always deliver, "cold weather". This is because the trainer views this part of the training as taking away time, and would rather focus on the technical training. The shortcomings in the course description that developed from my report are that the turret and system mechanic training are not in sync with each other, it means that courses are not always pursuing the same objectives. Turret mechanics implement curriculum as a "cold weather" training, but not the system mechanics and for this reason it may be difficult for them to cooperate after their education is complete.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-759 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Hocke, Peter |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds