Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen? Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen. I de fall där uppbrottet var stormigt blev också konflikterna kring barnen större efter separationen. Konflikterna gällde pengar, hur mycket barnen skulle bo med respektive förälder och att ingångna överenskommelser och avtal inte har hållits. Dessa oenigheter förvärrades genom uppkomna lojalitetskonflikter för barnens del, fysiskt våld mellan föräldrarna och att myndigheter och sociala institutioner använts som ett verktyg i den maktkamp som följde. Fäderna uppvisade en stark misstro mot tjänstemän på olika myndigheter och sociala institutioner. Framför allt gällde detta familjerättens arbetsmetoder, värderingar och hur fäderna har blivit bemötta i samtal/utredningar. Det nuvarande systemet med boförälder och umgängesförälder ansågs konfliktdrivande då det bidrog till ett asymmetriskt förhållande till regelverken hos myndigheter och sociala institutioner. I de fall där fäderna fick ut mest av domsluten, och mödrarna därför minst, tenderade konflikterna att öka efter domslut. Där konflikterna varit tämligen moderata medförde domslutet avtagande konflikter. Även i det fall där fadern ”förlorat” mest framstod det som att konflikterna avtagit något. I det fall där konflikterna varit stora under tämligen lång tid tycktes relationerna vara lika konfliktfyllda som tidigare och hade alltså inte påverkats nämnvärt av det senaste domslutet. Domslutens konsekvenser för samarbetsklimatet mellan föräldrarna såg alltså ut att kunna variera. De fäder som hade haft mycket tid med sina barn, såväl före som efter separationen från mödrarna, framstod som tämligen trygga i sin föräldraroll. Konflikterna med mödrarna tycktes därför inte ha påverkat bilden av föräldrarollen i särdeles hög grad. Detta medan de övrigas faderskapsroll framstod som mera bräcklig. Efter teorianknytning framför jag tre sammanhängande hypoteser som berör grunden till uppkomna konflikter: a) Mödrar vars identitet kan domineras av ägandets livsform; b) fäder som söker bekräftelse på sitt faderskap; c) tidigare relationer mellan mödrar och fäder som framstått som mer eller mindre fjärran från den rena relationen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-5797 |
| Date | January 2003 |
| Creators | Gustafsson, Mikael |
| Publisher | Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds