Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter. Den sista frågeställningen handlade om vilket stöd informanterna anser vara viktigt i arbetet med personer som har upplevt trauma. Resultatet visade att den kunskap som informanterna ansåg vara viktig var att känna till bakgrunden till den traumatiska händelsen. För informanternas del handlade det om att veta vad som hände under Förintelsen. De ansåg även att man måste ha förståelse för hur traumat kan ha påverkat den som blivit utsatt. Bästa sättet att lära sig detta tyckte undersköterskorna var att vid introduktionen få föreläsningar om Förintelsen och trauma. Även studieresor till koncentrationsläger hade tillfört mycket kunskap och fördjupad förståelse. Vid frågor om bemötande och förhållningssätt svarade informanterna att det grundläggande är att bygga upp ett förtroende, helst via kontaktmannaskapet. Det handlade även om att ha ett personcentrerat förhållningssätt där man ser till varje individs behov. När det gällde svårigheter i arbetet framkom det att de äldre som har upplevt trauma verkar vara mycket känsliga för stress. Informanterna var även eniga om att man inte ska ställa frågor om de traumatiska upplevelserna. Man ska istället lyssna aktivt när den äldre själv ta initiativ till att berätta. Som exempel på svårigheter nämndes allt som är kopplat till personlig hygien, framför allt duschningar. Den höga graden av ångest hos de boende och klagande togs även upp och inte sällan var det kopplat till matsituationen. Störd nattsömn och mardrömmar var också ett återkommande tema. Hanterandet av svårigheterna handlade i huvudsak om att lyssna, bekräfta och inte gå in i diskussion med den boende. Det framkom tydligt att informanterna ansåg att man som undersköterska i arbetet med äldre personer som har upplevt trauma behöver stöd för att orka med sitt arbete. Ofta innebär det att man pratade med sina arbetskamrater men man såg även handledning vara en bra form av stöd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-87568 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Båkman, Kajsa |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds