Studiens syfte är att undersöka fenomenet visselblåsning i Sverige med fokus på processen. Att påtala missförhållanden går på många sätt att se som normbrytande då vi människor ofta inordnar oss i ledet med andra. Att undersöka faktorer som belyser varför vissa människor väljer att handla på ett sätt som avviker från majoriteten gör studien intressant ur ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta ser vi även ett behov av att undersöka vilka konsekvenser som följer en visselblåsning och hur individer hanterar dem. Studien använder sig av grundad teori som metod vilket resulterat i att vi samlat in data på tre olika sätt. Den grundade teorin som genererats har visat att huvudangelägenheten inom visselblåsning är: en visselblåsare har en stark känsla för rätt och fel, därav visselblåser den för att skapa förändring. Vi har sett att involverade parter hanterar detta genom kärnkategorin: ageranden med olika syften. I relation till kärnkategorin har teorin även genererat sju övriga kategorier som ytterligare beskriver kärnkategorin. Dessa är: roller i processen, anmäla, organisationer och dess kultur, strategier, påföljder för visselblåsaren, lagrum och transparens inom organisationer. Vi har tagit stöd i delar av Goffmans dramaturgiska teori för att förstärka studiens genererade teori.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-58993 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Olivesten, Emelie, Söderman, Venla |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds