I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet. Resultateten visar att de två viktigaste aspekterna ligger i att synliggöra och tydliggöra fritidshemmet och dess pedagogiska roll i skolan. Genom analysen framträder bilden av att fritidshemmet numera såväl skrivs fram, som talar om sin egen verksamhet med ett språk som känns igen av skolan. Det här är en undersökning av när kvalitet blev en fråga om uppfattningen om kunskap. Om att bjudas in men inte hela vägen fram.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-36590 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Pohl, Josefina |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0011 seconds