Den ökning av fordon som har skett från mitten av 1950-talet till början på 2000-talet har utvecklats till ett stort samhällsproblem som påverkar den upplevda tryggheten bland många barn och deras vårdnadshavare. Ett stort antal vårdnadshavare upplever att området kring barnens skola samt vägen mellan hemmet och skolan är otrygg. Detta gör att många föräldrarskjutsar sina barn till och från skolan med bil, vilket i sin tur leder till att de barn och unga som fortfarande går eller cyklar utsätts för ännu större risk. Det fria skolvalet i kombinationmed etablering av friskolor har förvärrat situationen ytterligare då barnen generellt sett får längre skolväg när föräldrarna fritt får välja skola. När barnen inte längre placeras i den närmsta skolan blir det svårt för kommunerna att förutse vilka vägar som kommer att användas som skolvägar. Detta leder till att många skolvägar inte är utformade med barnen i fokus, vilket hade varit gynnsamt sett utifrån flera perspektiv. Inom ramen för denna uppsats har det genomförts en fallstudie på två mellanstora kommuner i Dalarna med syfte att undersöka hur de arbetar med planering av skolvägar samt huruvida barnkonsekvensanalys är ett verktyg som används för att säkerställa barns bästa. Resultatet kan tyda på att det finns ett glapp mellan teori och praktik då ingen av de tillfrågade kommunerna uppger att de genomför barnkonsekvensanalyser. En av kommunerna uppger att de inte heller har någon rutin för att genomföra dialoger med barn och unga. Detta trots att det numera finns ett lagstadgat krav som säger att barn ska ges möjlighet att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör dem enligt barnkonventionen. Utöver detta genomförs en surveyundersökning för att undersöka hur vårdnadshavare till barn i mellanstadiet ser på trafiksäkerheten längs barnens skolväg samt hur deras barn tar sig till och från skolan. Det visar sig att majoriteten av de barn som går i årskurs 4-6 på de utvalda skolorna går eller cyklar till och från skolan på egen hand. Enkätundersökningen pekar på att 12% av barnen i Borlänge och 16% av barnen i Falun skjutsas till skolan. Majoriteten av vårdnadshavarna uppger att det är av praktiska- eller bekvämlighetsskäl som barnen skjutsas till och/eller från skolan. / The increase in the number of cars that has taken place from the mid-1950s to the beginning of the 2000s has developed into a major societal problem that affects the perceived security among many children and their guardians. Many guardians experience that the school area and the road between home and school is insecure. For that reason, many parents choose to transport their children to and from school by car, which affects the children who are still walking, or cycling as they are exposed to even greater risk. The free choice of school in combination with the establishment of independent schools has further aggravated the situation as the children get a longer way to school when the parents are free to choose a school. When the children are no longer placed in the nearest school, it becomes difficult for the municipalities to predict which roads will be used as school roads. As a result, many school roads are not designed with the children in focus, which would have been favorable. In this study, a case study was conducted on two medium-sized municipalities in Dalarna with the aim of investigating how they work with planning school routes and whether child impact assessment is a tool used to ensure the best interests of children. The results may indicate that there is a gap between theory and practice as none of the municipalities carry out child impact assessments. One of the municipalities also tells that they have no routine for conducting dialogues with children and young people even though there is now a statutory requirement that children should be given the opportunity to express their opinion on all issues concerning them, according to the Convention on the Rights of the Child. A survey has been conducted to examine what guardians of children in middle school think about the traffic safety along their children's school roads and how their children travel to and from school. It turns out that most of the children in grades 4-6 in the selected schools walk or cycle to and from school on their own. The survey indicates that 12% of the children in Borlänge and 16% of the children in Falun are transported to school. Most guardians considerit is practical or convenience that the children are transported by car.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-41913 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Björklund, Alice |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds