Underrättelsetjänsten har alltid haft som sin viktigaste uppgift att agera som varningsklocka för hot mot landet för vilket den existerar. Under det kalla kriget var det största hotet mot Sverige en invasion och ett tredje världskrig. I och med murens fall och slutet på det kalla kriget ändrades hoten snabbt. Idag så finns inte längre någon tydlig hotbild mot Sverige men den ökade globaliseringen och det informationsberoende samhället skapar nya hot mot oss. En regional konflikt kan ha globala konsekvenser, och där med även beröra Sverige. I arbetet ställer sig författaren frågan hur den svenska underrättelsetjänsten har förändrats med den förändrade hotbilden och om underrättelsetjänsten är anpassad till de nya krav som ställs på den. Organisationens struktur är i fokus men lag och förordningar som styr verksamheten tas också upp. Analysen sker genom att först problematisera organisationen på en underrättelsetjänst(generell) för att sedan analysera den svenska underrättelseorganisationen med dessa frågeställningar. Inledningsvis analyseras det hur den var organiserad 1976, därefter den organisatoriska förändring som gjordes mellan 1976 och 2011, för att slutligen analysera år 2012:s organisation och dra slutsatser om denna utvecklig och dagens organisation. De slutsatser som drogs var att den svenska underrättelsetjänsten försöker vara anpassad efter dagens behov men att arv ifrån tidigare organisationen skapar en viss ostruktur och att vissa enheters placering och tillhörighet är svår att motivera. / The main objective for the Intelligence community has always been to work as a safety net for the nation under which it exist. The definition of threat has changed in recent times. During the Cold War the biggest threats against Sweden was a Third World War and an invasion of the nation. Due to the fall of the Berlin wall and the end of the Cold War the main threats have changed. Today there is no conceivable threat against Sweden but the continuously increasing globalization and information dependent society creates new threats against it and a regional conflict could affect Swedish society The question that this study raises is if Swedish intelligence has changed due to the change in threat and whether it has adapted to new demands places upon it. The organization structure is in focus but laws and regulations must also be taken into account. In order to conduct the analysis, the problem of organizing an intelligence organization at a general level must be addressed first. The Swedish intelligence community will be analysed based on previous problems starting with how the organisation was in 1976, followed by the changes in the organisation between 1976 and 2011 and finally with how the organisation stands today. Thereafter conclusions will be drawn from the analysis. In conclusion the Swedish intelligence community is trying to adapt to todays need but the legacy from past intelligence organizations creates an unstructured appearance and that the placement of some sections and units is hard to motivate.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-2746 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Isaksson, Joakim |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.004 seconds