Denna uppsats handlar om integritetskänslig vårdinformation på fakturor, ett ämne som aktualiserats under mitt arbete på landstingets kansli i Jönköping. När en person får vård i annat län än hemlandstinget så skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas måste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in på funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehåller integritetskänslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som går att koppla till diagnos och behandling, är det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan också att sekretessen kan upprätthållas under hela faktureringsprocessen. I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskänslig vårdinformation påverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet är att göra en jämförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där en organisation, Jönköpings läns landsting, studerades mer ingående och för datainsamlingen valdes litteraturstudier och intervjuer. Resultatet visade att sekretessen kring pappersfakturor är en känslig faktor då hanteringen av dessa inte går att spåra och att fakturor lätt kan försvinna inom organisationen. För e-fakturor finns däremot stor möjlighet till spårbarhet och kontroll över händelserna kring hanteringen. Det finns olika typer av e-fakturering och om ett system som till exempel EDI-fakturering väljs kan många uppgifter automatiseras vilket minskar risken för såväl avsiktliga som oavsiktliga sekretessbrott. Om vissa personuppgifter kan döljas innebär det dessutom en än större säkerhet för patienterna. Tekniskt sett finns det alltså många bra lösningar som kan förbättra sekretessen, men mycket av detta är dock endast en efterkontroll över att lagar och regler följs, till exempel sparade uppgifter om vad som har hänt en specifik faktura. Det största hotet mot sekretess är dock den så kallade mänskliga faktorn. Det går inte att bygga ett informationssystem så att det inte finns den minsta risk för läckor, eftersom det alltid är de personer som hanterar de känsliga uppgifterna som gör att tanken blir till handling. Vissa typer av misstag eller slarv kan förebyggas med teknik, men personalens inställning till sitt eget arbete och det ansvar som det innebär är en grundläggande faktor såväl med pappers- som e-fakturor. / This thesis deals with integrity sensitive healthcare information on invoices, a subject that arose during my work at county council secretariat in Jönköping. When a person gets treatment in another county than the home county the invoice are sent to the home county, but before these invoices are paid, they have to be checked and attested. This handling was experienced as time consuming and ineffective which led me in to some thoughts around electronic billing (e-billing). The invoice contains integrity sensitive information, like personal code numbers and other kind of information, which is possible to connect with diagnosis and treatments. Therefore it is important that the handling becomes effective and that the secrecy can be maintained during the whole billing process. In this study I discuss how the handling of integrity sensitive healthcare information is influenced if the invoice handling is digitalised. The purpose was to do a comparison the handling of secrecy between paper invoices and digital e-billing. The study was accomplished by a qualitative approach where one organisation, Jönköpings county council, was examined more thorough and for the data collection literature studies and interviews were chosen. The result showed that the secrecy around paper invoices is a sensitive factor. It is not able to trace the handlings around these documents and an invoice could easily disappear within an organisation. On the contrary, for e-bills there is a large possibility to trace and control the handlings. There are different kinds of e-billing and if a system like for example EDI-billing is chosen, a lot of tasks could be automatized. That will decrease the risk for intentional as well as unintentional secrecy crimes. Furthermore, if some personal information could be hidden, it would mean a better safety for the patients. Technically there are a lot of good solutions that is able to improve the secrecy, but a lot of these are only a recheck that laws and rules are followed, for example saved information about what have happened with a specific invoice. The biggest threat though is the so called human element. It is impossible to build an information system that contains no leaks, because it is always the persons that are handling the delicate information that makes the thoughts into actions. Some kind of mistakes or carelessness could be prevented by technical solutions, but the staffs’ attitude of their work and the responsibility is a fundamental factor with papers- as well as e-bills.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-170 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Ericsson, Yvonne |
| Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Informatik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds