Purpose: An increase in the number of pedelecs on Swedish roads is according to studies soon reality. This creates a need to adapt the bmp-grid (bike-, moped- and pedestrian-grid) to pedelecs for them to experience good security, accessibility and comfort while using it. The guidelines Swedish municipalities follow are VGU(Design of Roads and Streets) and the GCM-manual(Bike-, moped-, and pedestrian-manual) which currently do not take society’s future increase of pedelecs into account. VGU and the GCM-manual are tools that are commonly used during planning and design of roads and streets. The aim of the thesis is to use current advice and recommendations on how to adapt the bmp-grid to the pedelec and with this complete current guidelines for bmp-infrastructure. Method: The document-analysis is made on current federal documents that have an impact on bmp-design. Scetch-suggestions were then developed from the author’s personal improvement suggestions and from advice and recommendations gathered during the document-analysis and the theoretical framework. Findings: It was discovered that if the bmp-grid’s design allow bikes traveling up to 30km/h and has a good standard for bicycles according to VGU, then the infrastructure generally fulfil the needs of the pedelec. Altough there are still areas in VGU that needs complements. This need to be done on the design-guidelines so they can aid the adaption of the infrastructure to the pedelec during the planning- and design process. Necessary steps according to the result is to give clearer notifications on bmp-design, issue guidelines for choosing DTS, motivate minimal widths on roads, categories bikers and pedestrians into separate groups, give out more detailed descriptions of when separation of bikers and pedestrians should be done and also to specify different types of bike-users. When taking needs and claim of the pedelec into consideration the result shows that: adaption of the whole bmp-grid to the pedelec is not possible, to simplify priorities the bmp-grid needs to be divided into different sections, space should be taken from the car-traffic, solutions with mixed-traffic and bike-fields for pedelecs can be used in low-speed areas, larger opportunities to connect towns to increase commuting with bicycles appeared with the pedelec. Implications: After examining current guidelines regarding the design of the bmp-grid and gathering opinions on this from interviews the conclusion is that several areas in VGU needs completion. The following are recommendations on how to take the pedelec into consideration during the design-process:• Connect towns and urban-areas with bmp-grids to make use of pedelecs capacity.• Where there is not enough space for both cars and separated pedelec- and bike lanes the speed for car-traffic can be lowered to 30km/h. This creates opportunities with mixed-traffic or bike-lanes.• The width of existing roads and streets are often greater than what’s described in VGU. They can be made smaller to free space on roads for bicycle-infrastructure.• To prioritize which parts of the bmp-grid that needs design to allow pedelecs the bmp-grid can be divided into main- and local grid. The main grid should be design with consideration to the needs and claim of the pedelecs. Limitations: The limitation of the study lies in that none of the interviews where done with employees in any of the bigger municipalities in Sweden. This gives the study a general application in small- to middle-sized cities but not in bigger cities.Keywords: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp / Syfte: En ökning av antalet elcyklister på Sveriges vägnät är enligt studier snart verklighet. Detta skapar ett behov att dimensionera gcm-nätet för att med god säkerhet, framkomlighet och komfort möjliggöra elcykelns utbredning i samhället. De riktlinjer Sveriges kommuner har att tillgå är VGU(Vägar och gators utformning) och GCM-handboken(Gång-, cykel- och med handboken) vilka i nuläget inte tar hänsyn till elcykelns utbredning i samhället. VGU och GCM-handboken är framtagna verktyg för att användas vid planering och utformning av vägar och gator. Examensarbetets mål är att utifrån råd och rekommendationer för anpassning till elcykeln vid utformningen av gcm-vägnätet komplettera utformningsriktlinjer som i dagsläget styr planering och utformning av cykelinfrastrukturen. Metod: Dokumentanalysen är utförd på befintliga styr- och planeringsdokument som rör utformningen av gcm-nätet. Skissningsförslag har sedan tagits fram utifrån egna synpunkter på vad som bör förbättras och utifrån råd och rekommendationer som sammanställts ur dokumentanalysen och teoretiska ramverket. Empirin från dessa har sammanställts och synpunkter kring dessa har samlats in via intervjuer från projektörer på Värnamo kommun. Resultat: Det upptäcktes att om gcm-nätet utformas för hastigheter upp till 30 km/h och med god standard för cykel enligt VGU så uppfyller utformningen generellt elcyklisters behov. Trots det finns det flera punkter i VGU som bör kompletteras för att utformningsriktlinjerna ska underlätta planering och projektering med hänsyn till elcykeln. Åtgärder som bör göras enligt resultatet är att: ge klarare besked, ha riktlinjer för val av DTS, motivera minimimått, skilja på gående och cyklister som grupp, beskriva när separering av gående och cyklister bör ske, behandla olika cykeltyper och ändra rekommendationer för när orter och tätort bör bindas samman med gcm-nät.Med hänsyn till elcyklisters behov och anspråk visar resultatet att; hela gcm-nätet inte kan anpassas, uppdelning av gcm-nätet krävs för prioriteringar, utrymme bör tas från biltrafiken, blandtrafik och cykelfält kan användas vid låga hastigheter, större möjlighet finns att binda samman orter för att öka arbetspendling med cykel.Konsekvenser: Genom granskning av styr- och planeringsdokumenten och med respons från intervjuer kan slutsatsen tas att flera punkter i VGU bör kompletteras och följande rekommendationer för utformning med hänsyn till elcykeln ges: • Bind samman orter och tätort med gcm-nät för att ta vara på elcyklars kapacitet• Där utrymme inte finns för både biltrafik och separerade gc-banor kan hastigheten för biltrafik sänkas till 30 km/h. Detta möjliggör alternativ med blandtrafik eller cykelfält• Befintliga vägar och gator är ofta överdimensionerade vid jämförelse med VGU. Dessa kan göras smalare för att frigöra utrymme till cykelinfrastrukturen.• För att kunna prioritera vilka delar av gcm-nätet som bör utformas för elcyklister kan gcm-nätet delas upp i huvudnät och lokalnät. Huvudnätet ska då utformas med hänsyn till elcyklisters behov och anspråk. Begränsningar: Arbetets begränsning ligger i att ingen intervju gjorts med anställda i större kommuner vilket gör att arbetet endast kan ses som generellt för små till medelstora stadsexempel. Nyckelord: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-31826 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Stridh, Tobias, Söderström, Martina |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0076 seconds