Bakgrund: Cirka 80 procent av de som dör i Sverige är i behov av palliativ vård. Palliativvård ska präglas av en helhetssyn och patienten ska stå i centrum. Symtomlindring, kommunikation och interaktion, samarbete och stöd till de närstående styr palliativvården. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelse av att ha en palliativvårdsbedömd person som bor och vårdas i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där 18 kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier, ’Vilja patientens bästa’, ’Närstående påverkades av vården’ och ’Sociala och existentiella faktorers påverkan på närstående’. Under dessa framkom även åtta subkategorier, ’ Motiverad att vårda’, ’Värna om patienten’ ’Negativa konsekvenser och känslor’, ’Positiva påföljder’, ’Utmaningar och hanterbarhet’, ’Missnöje med vården’, ’Stödjande faktorer’ och ’Hemmet som vårdplats’. Slutsats: Att vara närstående till en person som vårdas i hemmet gav upphov till både positiva och negativa känslor och upplevelser. Litteraturöversikten illustrerar hur de närstående vill blir förstådda och bekräftade och värderar bra kommunikation hos sjuksköterskorna högt. / Background: About 80 percent of those dying in Sweden need palliative care. Within palliative care the patient is supposed to be in the center of attention and a holistic view during caring. Symptom relief, communication and interaction, cooperation and family support are the foundation of palliative care. Aim: To describe a relative’s perspective of having a relative within palliative care at home. Method: A literature review with an inductive approach. 18 qualitative articles were analyzed. Results: In the result three categories emerged, ‘Wanting the best for the patient’, ‘Relatives were affected by the care’ and ‘Social and existential factors affecting the relative’. Under them eight subcategories emerged, ‘Motivated to care’, ‘Caring for the patient’, ‘Negative consequences and feelings’, ‘Positive results’, ‘Challenges and manageableness’, ‘Dissatisfaction with the care’, ‘Supporting factors’ and ‘Home as care facility’. Conclusion: To be a relative to a person being cared for at home gave rise to both positive and negative feelings and experiences. The literature review illustrates how the relatives want to be understood and validated and how they valued good communication with the nurses.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-39519 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Knutsson, Emilia, Schulze, Anica, Conradsson, Anna |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds