Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur standardvårdplaner, kan vara ett instrument som förbättrar omvårdnadskvalitén för patienter och närstående i sen palliativ fas.Artiklarna söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och Falu lasaretts bibliotek. Artiklar från andra referenser ingår också i studien. Totalt har 17 artiklar använts i resultatredovisningen. Resultatet visar att efter införandet av standardvårdplan förbättrades följande områden; symtomkontrollen, anhörigstöd efter dödsfallet, kommunikation, omvårdnadens standard och evidens. Fokus lades på att prioritera viktiga omvårdnadsåtgärder och det visar sig att standardvårdplanen Integrated Care Pathway (ICP) är ett användbart pedagogiskt instrument vid kvalitetsförbättringar i palliativvård. Negativa synpunkter som framkom var att standardvårdplaner är ett oflexibelt, pappersorienterat, generaliserande instrument och outvecklat för andra diagnoser än cancer.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper. Yttre faktorer som underlättar för distriktssköterskor att skapa vårdrelationer var samarbete med andra yrkesprofessioner, handledning och miljö. Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev att empati, ödmjukhet och flexibilitet var betydelsefullt för att skapa vårdrelationer. Kontinuitet, stöd, samtal och kunskap var viktigt för att skapa trygghet och tillit hos patienten. Handledning underlättade för distriktssköterskorna att bearbeta svåra händelser och stimulerade till att de även reflekterade över sitt arbetssätt.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Den palliativa vården är ett förhållningssätt som ska främja en god livskvalitet för patienten och dess närstående. Den grundar sig i de fyra hörnstenarna, symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. Att vården bedrivs i det egna hemmet anses vara förenligt med patientens bästa för att både bevara integriteten och självkänslan i en trygg miljö. När vården bedrivs i hemmet blir även närståendes roll en betydande del av vården och inkluderas. Situationen när närstående stöttar en familjemedlem kan bli omvälvande och skapa en förändrad livssituation för den närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Studien följde Polit och Becks nio steg som är avsedd för en litteraturstudie. Tolv vårdvetskapliga artiklar påvisades och analyserades. Resultat: Presenteras i fyra kategorier – närståendes behov av stöd, känslor av hjälplöshet, uppkomst av oro/rädsla och närståendes känslor av ansvar. Slutsats: Närstående som befinner sig i en situation där en svårt sjuk familjemedlem vistas upplever olika känslor och är i behov av kommunikation och stöd. Det är viktigt att vårdpersonal identifierar dessa behov och kan inge en trygghet.

Bakgrund: Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska smärtskattning göras i livets slutskede. Bristande smärtlindring vid livets slutskede är inget någon vill uppleva. Om distriktssköterskan har en bra rutin för att smärtskatta med smärtskattningsinstrument ger det en kvalitésäkring för de palliativa patienterna. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av smärtskattning hos palliativa patienter. Metod: En kvalitativ empirisk studie med deskriptiv design. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen; organisationens inflytande, metoder för smärtskattning av palliativa patienter, organisationens betydelse för kvalitetsförbättring med underliggande subkategorier. I studien framkom att distriktsköterskorna saknade rutiner för smärtskattning. Distriktsköterskorna smärtskattade utifrån sin kliniska blick, erfarenhet och smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskorna var medvetna om att smärta ska bedömas enligt smärtskattningsinstrument men instrumenten och dokumentationen av dem, glömdes ibland bort trots att det hade använts. Distriktsköterskorna framhöll att smärtskattning med instrument kan bli bättre genom utbildning i instrumenten och rutiner i smärtskattning. Slutsats: För distriktssköterskor skulle det underlättas med tydliga rutiner om vilka smärtskattningsinstrument som bör användas i specifika situationer. Utbildning efterfrågas i smärta och skattningsinstrumenten för att få till frekvent användning av smärtskattningsinstrument. / Background: According to the recommendations of the National Board of Health, pain estimation should be made in the end of life. Lack of pain relief at the end of life is no one wants to experience. If the district nurse has a good routine for pain assessment instruments, it provides a quality assurance for the palliative patients. Aim: To describe district nurses' experiences of pain estimation in palliative patients. Method: A qualitative empirical study with descriptive design. Result: Three categories emerged from the analysis; the organization's influence, methods for pain estimation of palliative patients, the organization's importance for quality improvement with underlying subcategories. The study showed that district nurses lacked routines for pain estimation. District nurses pain assessment based on their clinical gaze, experience and pain assessment tools. The district nurses were aware of that pain should be assessed according to pain estimation instruments, but the instruments and their documentation were sometimes forgotten even though it had been used. District nurses believe that pain estimation with instruments can be improved through training in the instruments and routines of pain estimation. Conclusion: For district nurses, it would be easier with clear routines on which pain assessment instruments should be used in specific situations. Education is demanded in pain and the assessment tools to bring about frequent use of pain assessment instruments.

Bakgrund: Cirka 80 procent av de som dör i Sverige är i behov av palliativ vård. Palliativvård ska präglas av en helhetssyn och patienten ska stå i centrum. Symtomlindring, kommunikation och interaktion, samarbete och stöd till de närstående styr palliativvården. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelse av att ha en palliativvårdsbedömd person som bor och vårdas i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där 18 kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier, ’Vilja patientens bästa’, ’Närstående påverkades av vården’ och ’Sociala och existentiella faktorers påverkan på närstående’. Under dessa framkom även åtta subkategorier, ’ Motiverad att vårda’, ’Värna om patienten’ ’Negativa konsekvenser och känslor’, ’Positiva påföljder’, ’Utmaningar och hanterbarhet’, ’Missnöje med vården’, ’Stödjande faktorer’ och ’Hemmet som vårdplats’. Slutsats: Att vara närstående till en person som vårdas i hemmet gav upphov till både positiva och negativa känslor och upplevelser. Litteraturöversikten illustrerar hur de närstående vill blir förstådda och bekräftade och värderar bra kommunikation hos sjuksköterskorna högt. / Background: About 80 percent of those dying in Sweden need palliative care. Within palliative care the patient is supposed to be in the center of attention and a holistic view during caring. Symptom relief, communication and interaction, cooperation and family support are the foundation of palliative care. Aim: To describe a relative’s perspective of having a relative within palliative care at home. Method: A literature review with an inductive approach. 18 qualitative articles were analyzed. Results: In the result three categories emerged, ‘Wanting the best for the patient’, ‘Relatives were affected by the care’ and ‘Social and existential factors affecting the relative’. Under them eight subcategories emerged, ‘Motivated to care’, ‘Caring for the patient’, ‘Negative consequences and feelings’, ‘Positive results’, ‘Challenges and manageableness’, ‘Dissatisfaction with the care’, ‘Supporting factors’ and ‘Home as care facility’. Conclusion: To be a relative to a person being cared for at home gave rise to both positive and negative feelings and experiences. The literature review illustrates how the relatives want to be understood and validated and how they valued good communication with the nurses.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans spetskompetens och innebär ett stort ansvar vid vård av patient i livets slutskede. Här ställs sjuksköterskan inför särskilda prövningar då patientens önskan och professionens etiska förhållningssätt inte alltid överensstämmer. De flesta inom professionen kommer högst troligtvis vårda en patient i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i livets slutskede.   Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på tio artiklar. Artiklarna framtogs från databaserna CINHAL with full text och PSYKinfo, publicerade mellan 2008 – 2018.  Artiklarna analyserades och sammanställdes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Teman som framkom var sjuksköterskans olika emotionella upplevelser samt upplevelser som påverkar omvårdnaden av patient i livets slutskede. Sjuksköterskan upplevde vård av patient i livets slutskede på många olika sätt. Exempel på dessa var ett behov utav copingstrategier, reflektion över sin egna dödlighet och emotionell påverkan. Olika faktorer som stress och kommunikationssvårigheter påverkade sjuksköterskans upplevelse. Slutsats: Vårdsituationen har visat sig vara känslomässigt utmanande och väcka existentiella funderingar hos sjuksköterskan. Trots en utmanande situation på många sätt ansågs utövandet av vården vara ett privilegie och något meningsfullt hos sjuksköterskan.

Bakgrund: Cancersjukdomar kan drabba båda könen i alla åldrar och uppskattningsvis beräknas att minst var tredje person någon gång under sin livstid kommer få en cancerdiagnos. Vid cancerdiagnos kan vården ha två inriktningar, kurativ eller palliativ. När kurativ vård inte längre är möjlig så övergår vården till palliativvård, vilket innebär att fokuset främst läggs på symtomlindring, främja livskvalité och välbefinnande. Människor kan ha olika önskningar och mål i livets slutskede och för att livskvalitén ska kunna främjas bör hänsyn tas till den individuella önskan. Livskvalité är individuellt och innefattar de faktorer som påverkar individen och är en subjektiv bedömning av individens sociala, emotionella, materiella och fysiska välbefinnande.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitén hos patienter med cancersjukdom i en sen palliativ fas ur ett patientperspektiv.Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt som baseras på 15 kvantitativa och 7 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datasökningar har utförts i databaserna CINAHL och PubMedResultat: Resultatet är indelat i 6 olika huvudkategorier som utgör de faktorer som påverkar livskvalitén, dessa är bakgrundsfaktorer, sociala faktorer, palliativ vårdmiljö, psykiska faktorer, fysiska faktorer och existentiella faktorer.Slutsats: Yngre individer upplever en sämre livskvalité än äldre. Platsen som individen vårdas på och vårdmiljön var en viktig faktor för att främja en bra livskvalité vid livets slutskede. Depression och ångest var faktorer som påverkade individen negativt. De fysiska symtomen som tex smärta var starkt förknippat med sämre livskvalité. / Background: Cancers can affect both sexes at any age and it is estimated that at least one in three people will be diagnosed with cancer at some point in their lives. In the diagnosis of cancer, the care can have two orientations, curative or palliative. When curative care no longer is possible, the care is transferred to palliative care, which means that the focus is primarily on symptom relief, promoting quality of life and well-being. People may have different wishes and goals at the end of life and in order for the quality of life to be promoted, the individual wishes should be taken into account. Quality of life is individual and includes the factors that affect the individual and is a subjective assessment of the individual's social, emotional, material and physical well-being.Aim: To describe factors that can affect the quality of life of patiens with cancer in a late stage of palliative care from a patient perspective.Method: The study is conducted as a literature review based on 15 quantitative and 7 qualitative scientific articles. Data searches have been performed in the CINAHL and PubMed databases.Results: The results showed that there are 6 main categories that make up the factors that affect the quality of life, these are background factors, social factors, palliative care environment, psychological factors, physical factors and existential factors.Conclusion: Younger individuals experience a poorer quality of life than older people. Where the individual is cared for and the care environment was an important factor in promoting a good quality of life at the end of life. Depression and anxiety were factors that negatively affected the individual. The physical symptoms such as pain were strongly associated with poorer quality of life.

- To be trapped in a roller-coaster That ́s how some of the patients are describing the situa- tion of living with heart failure. To be stuck in their home not knowing if they will have to seek care today and not knowing if they will have the energy to attend that birth- day party later this week.Each year 2-3% of the Swedish population are diagnosed with heart failure, which results in 30,000 new individu- als with the disorder. Cardiovascular disease is rapidly in- creasing in the world and before 2030, people with heart failure will increased by 100%. Our improved living condi- tions and better health have allowed us to grow older and made us more dependent on other types of care, care at home. Today the patients are only looking for changes in weight and if they have excessive water in their body. What if we could see changes in values before they develop in to symptoms? We could then use a smaller dosage of medicine and minimize the risk of damaging other organs.During my work I have met with patients, husbands, wives and care givers to gain a better insight and understanding of the different stakeholders problems. The common factor is the insufficient methods for monitoring that are being used today, which aren’t optimal for patients, relatives or care givers.That led me to look at non-invasive testing methods (PPG), which would make it possible to see a trend of a patients health. Photoplethysmography (PPG) is a simple and low-cost optical technique that can be used to detect blood volume changes in the microvascular bed of tissue. PPG is most often employed non-invasively and operates at a red or a near infrared wavelength due to its properties to permeate tissue. By sending out different wavelengths and recorde how much is transmit- ted, scattered and absorb, the sensor can measure levels in the blood. When the station is done with the test it will send the result automatically to “Mina vårdkontakter” which will be accessible for both care givers and the patient. The profile will provide the patients with test results and a first contact holding advice for immediate and awaiting care. This will educate the patients and lead to them gaining a better understanding of their current health situation.

Vården skiftar fokus från behandling till palliativ vård vid en obotlig sjukdom med förväntad dödlig utgång. Anhöriga kan vara en bra resurs både för vården och den sjuke under sjukdomsförloppet. Att vara anhörig inom den palliativa vården kan innebära en väldigt stor påverkan på den enskildes liv. Allt från den anhörigas privatliv till bandet hen har med den sjuke och relationen med vården kan komma till att ändras. Studien förankrar sig i de 6S:ns modell av personcentrerad palliativ vård. En av de 6S:n är sociala relationer som presenterar olika vinklar av vad sociala relationer kan innebära både för vården kring den sjuke och stödet som ges till de anhöriga. Syftet med studien är att undersöka och beskriva anhörigas perspektiv av den palliativa vården. Studien är en litteraturöversikt som belyst tio vetenskapliga artiklar och kommit fram till ett resultat med tre huvudkategorier som beskriver anhörigas perspektiv och upplevelser: 1) en känslomässig bergodalbana 2) individ anpassad vård och 3) tydlighet och kommunikation. Kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga har en stor betydelse för de anhörigas upplevelse av trygghet inom vården. Att lära känna de anhöriga och anpassa stödet utifrån individen är avgörande i de anhörigas upplevelse av den palliativa vården och deras sörjningsprocess. / The focus of care shifts from treatment to palliative care during an incurable sickness with expected deadly outcome. Relatives are a good resource for both the healthcare system and the sick person during course of illness. However, being a relative to a somebody in palliative care can have a big impact on the individual’s life. Everything from the relative’s private life to the bond they share with the sick person and the relationship they have with the healthcare system is going to be affected. This study is based on the 6S- model for person-centred palliative care. One of the 6S are social relationships which presents different angles of what social relationships can mean both for the care of the sick person and the support that is given to the relatives. The aim of this study is to examine and describe relative’s perspective of the palliative care. The study is a literature review that elucidated 10 scientific articles and came up with a result of three main categories that describes the relatives’ perspective and experiences: 1) an emotional rollercoaster, 2) personalized care and 3) clarity and communication. The communication between the healthcare workers and the relatives are of big importance for the relative’s experience of reassurance within the healthcare system. To get to know the relatives and personalize the support that is provided is crucial in their experience of the palliative care system and their grief process