Fake news har fått ett starkt fäste i sociala medier och är ett växande problem – för individen såväl som för samhället. Grundläggande teorier om beslutsfattande, samarbete, kommunikation och marknader bygger alla på en bärande idé om att information är sann, precis och samvetsgrann. Det finns starka både ideologiska och ekonomiska motiv bakom spridningen av felaktiga fakta, falska berättelser, lögner och konspirationsteorier. Det råder en uttalad oro över effekten på politiska val och den demokratiska utvecklingen, men också farhågor om andra potentiella negativa konsekvenser, från ökande cynism och apati till hetsande extremism. Åtgärder för att minska utbredningen diskuteras, i litteraturen framträder fyra olika huvudformer: statliga interventioner, självpåtagna begränsningar/plattformspolicys, teknologiska lösningar och utbildning i källkritik. Civilsamhällets roll i begränsningen av spridningen är, såvitt kunnat överblickas, tidigare inte studerad. Denna explorativa studie syftar till att öka kännedomen om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news. De aktörer som identifierats i studien är för civilsamhället karaktäristiska frivilligorganisationer som dels agerat självständigt, dels i samarbete med offentlig sektor och/eller näringslivet. Samtliga aktörer har haft mobiliseringen mot fake news som en biuppgift, det vill säga det har inte varit deras enda eller deras huvuduppgift. I studien har fem huvudstrategier framträtt i mobiliseringen mot fake news: grundläggande utbildning och undervisning, allmänbildande kompetenshöjning, understödjande, skapa debatt och påverkansarbete. Angreppssättet har varit kvalitativ innehållsanalys. / Fake news has gained a strong foothold in social media and is a growing problem - for the individual as well as for the whole society. Basic theories of decision making, cooperation, communication and markets are all based on the idea that information is true, accurate and conscientious. There are strong both ideological and economic motives behind the spread of false facts, false stories, lies and conspiracy theories. There is a deep concern about the effect this may have on political elections and democratic developments, but also concerns about other potential negative consequences, from increasing cynicism and apathy to instigative extremism. Measures to reduce dissemination are discussed and the literature shows four different main forms: government intervention, self-imposed measures/platform policies, technology solutions and source criticism training. The role of civil society in limiting the spread is, as far as it could be established by the author, not studied previously. This exploratory study aims to raise awareness about the Swedish civil society's mobilization against fake news. The actors identified in the study are civil society voluntary organizations who acted independently, or in cooperation with the public sector and/or business sector. All actors have mobilized against fake news as a secondary task, that is, it has not been their sole or their main task. In the study, five main strategies have emerged in the mobilization: basic education and training, general education enhancement, supporting, creating debate and impact work. The methodological approach in this study has been qualitative content analysis.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-41330 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Einarsdotter, Carina |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds